tag:blogger.com,1999:blog-8082645274987623416.post3438477169317075096..comments2016-01-29T15:33:20.863+01:00Comments on Måltidsbloggen: Skolmat - utsikter och insikterSara Johansson, Livsmedelsverkethttp://www.blogger.com/profile/16461957989436214666noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-8082645274987623416.post-45766190749571045782014-04-13T09:36:14.778+02:002014-04-13T09:36:14.778+02:00God morgon,
Era framställningar om skolmat tycks o...God morgon,<br />Era framställningar om skolmat tycks oss egendomligt avlägsna från den verklighet som så många föräldrar upplever. Vid erbjuds läsa om <br /><br />”fantastiska eldsjälar och vardagshjältar fick ta plats på stora scenen och prisades för sina insatser”<br /><br />men utan att vi får veta vad dessa insatser består av. Innebär det att ni nu tagit fasta på de föräldrauppror som jäser på många håll i landet och arbetar på att rätta er efter dessa föräldrars önskemål?<br /><br />Eller innebär de något annat? Vad i så fall?<br /><br />Många allmänna fraser erbjuds att läsa, men faktiskt inget om skolmatens substans. Därför vill jag här föreslå lite sådan. <br /><br />Skolmaten skall innehålla smör och mjölk med full fetthalt. Den skall inte innehålla margarin och fettreducerad mjölk. Fettet bör övervägande vara animaliskt, inte konstgjordam växtoljor av majs och solros. <br /><br />Anledningen är att barnen behöver fett för att känna sig tillfredsställda och hålla sig lugne i klassen. Den ökända distraktionen i skolorna kan bero på att maten är fölr mager och fyller utan att mätta.<br /><br />Maten blr vara fri från industritillverkade färdigrätter. Det finns två anledningar:<br /><br />1. Sådana rätter är numera ofta fettreducerade. För att kompensera smakförlusten tillsätter tillverkarna socker som smakbärare. Och socker är som bekant inte nyttigt för vare sig kropp eller själ.<br />2. Sådana rätter innehåller ofta ”smakförstärkare” som i längden kan skada nervsystemet. Ett ökänt exempel är mononatriumglutamat – sista stavelsen är förvillande, eftersom detta inte har med mat att göra.<br /><br />Mjölmat som vetebröd, spagetti, pannkakor, gröt m.m. bör undvikas, eftersom det är fettbildande och barnfetma har blivit ett allt värre problem. Istället bör det vara fisk ganska ofta. Många barn gillar inte fisk så som den normalt serveras – med så mycket entusiasm som ni omvittnar kanske ni kan experimentera fram fiskrätter som barnen godtar? Det vore en värdefull insats.<br /><br />Totalt bör upphandlingen av råvaror för skolmat vara så stor att den kan vara en väsentlig marknadsfaktor. Om kommunerna kunde agera samfällt finns en chans att de kan påverka djuruppfödare och slakterier, så att vi återigen kan få naturligt fläsk med full späckrand. Här kan ni kanske göra en intressant insats – sånt fläsk har inte setts till på 25-30 år,<br /><br />Återhållsamg´heten med socker bör beaktas även för efterrätterna. Viss frukt är rätt sockerhaltig, t.ex. bananer. Det finns bättre optioner. En av dem vore färska blåbär med vispgrädde – en fin möjlighet att få i barnen ordentlig grädde. .<br />Piltsonhttp://www.seniorbloggen.se/skribenter/stephan-rossner/kostdebatten-tar-aldrig-slut/noreply@blogger.com