Tack och hej - leverpastej!

Vår projekttid är nu slut och vi har i dag satt sista punkten i utkastet till vår slutrapport. I den sammanfattar och för vi en diskussion kring det vi gjort och inte hunnit göra under vår projekttid. Den utvärdering av projektet som gjorts av externa aktörer under hösten visar att väldigt många är väldigt nöjda med det arbete vi gjort under de dryga tre år vi varit i gång. Men utvärderingen visar också att vi inte lyckats med utmaningen att få med så många fler än ”de redan frälsta” på måltidståget, exempelvis skolledare och äldreomsorgschefer.
Utvärderingen visar också att några av våra viktigaste framgångsfaktorer varit vår tillgänglighet, att vi arbetet utåtriktat och sist men inte minst att vi haft helhet och matglädje som ledord i vårt arbete.

Det finns en sådan potential i att exempelvis ta tillvara måltiderna på förskolorna för att redan där ge våra barn kunskap och positiva upplevelser kring mat och måltider, att använda skolmåltiderna som ett pedagogiskt verktyg i större utsträckning, att se till att måltiderna inom äldreomsorgen blir en del av omsorgen och en höjdpunkt på dagen och att maten på våra sjukhus hamnar i magen och bidrar till tillfrisknande. 

Vi har nu skapat ett nav för fortsatt utveckling och hoppas på att Livsmedelsverket även fortsättningsvis ska få förutsättningar att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla de offentliga måltiderna på liknande sätt som vi gjort under projekttiden, något som vi i skrivande stund inte vet något om.

Det har varit en ynnest och jag har sett det som ett hedersuppdrag att leda detta fantastiska team som så helhjärtat gått in för uppdraget att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Stort tack till er som följt oss på måltidsbloggen och som på olika sätt kommenterat och fört dialog med oss via denna kanal.

Med förhoppning om en riktigt God Jul och Gott Nytt År! 

/Eva Sundberg, projektledare

Kommentera förslag till uppdaterade kostråd

Våra kollegor på Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden och önskar nu synpunkter på förslagen. Huvudbudskapen i de nya råden är mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket, det vill säga inte mer än man behöver, och att röra på sig varje dag.

De uppdaterade råden utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den samlade aktuella forskningen inom mat och hälsa. Även miljöhänsyn vägs in på ett nytt sätt.

Läs mer på denna webblänk:
Öppen konsultation om uppdaterade svenska kostråd

Skicka in synpunkter och förslag senast den 31 januari 2015!

Bra mellanmål viktigt för äldre patienter på sjukhus!

Får sjuka äldre patienter i sig tillräckligt med näring till lunch och middag? Detta var frågan som Johanna Bengtsson och Emelie Hjelm vid Umeå universitet bestämde sig för att ta reda på. Med kamera och våg gav de sig ut på en av sjukhusets geriatriska avdelningar och har nu sammanställt resultatet i sin uppsats.

Två dagars huvudmåltider (E-kost lunch och middag) registrerades. Detta blev tillsammans 74 fotograferade och beräknade tallrikar.

Resultaten visar ett alltför lågt intag av många näringsämnen. Proteinstaplarna i diagrammet nedan talar sitt tydliga språk. Bra mellanmål behövs, menar författarna. 

Proteininnehåll i uppäten mat, geriatrisk avdelning,74 tallrikar.
Den vänstra stapeln visar rekommendation. Andra från vänster visar matens innehåll. Stapel tre och fyra är männens respektive kvinnornas intag.

I genomsnitt åt patienterna för lite mat. Trots att några hade god aptit och åt upp allt på tallriken. Här nedan tre bilder från dag två. Wallenbergare med gräddsås samt två ganska representativa tallrikar när patienten ätit upp. Uppsatsen i sin helhet kan du läsa här. (Bilderna finns inte i Uppsatsen)  

Wallenbergare med gräddsås

Patient nr 5

Patient nr 16

 



En bra måltid

Vi är stolta och glada över att vår modell för att beskriva måltidskvalitet i form av ett pussel är så uppskattad och används av många. Det visar de utvärderingar som gjorts om vad vi gjort i projektet. 

Vi har ofta kallat pusslet för måltidspusslet utan någon djupare eftertanke. Nu har vi fått information att ordet Måltidspusslet är varumärkesskyddat av ett företag. Vi ber om ursäkt och har tagit bort ordet från våra material och från webben.

Vi kommer däremot fortsätta att använda bilden av pusslet för att beskriva hur en bra måltid ska vara.

Livsmedelsverket kampanjar om Nyckelhålet och matsvinn

I år fyller Nyckelhålet 25 år och Livsmedelsverket 

firar genom att visa upp ett lite kaxigare, och modernare Nyckelhål. Det sker med en kampanj på webb och i sociala medier. På webben kan man göra en test om vilka löpsedelsdieter man minns. Budskapet är att dieter kommer och går men Nyckelhålet har funnits i 25 år och håller fortfarande. 

Nyckelhålet har också fått en egen sida på Facebook. Varje dag tipsas om ett Nyckelhålsrecept. Gå gärna in och gilla sidan!


Har du ett tivoli i ditt kylskåp?

Ett hushåll på fyra personer i Sverige slänger mat för mellan 3000 - 6000 kr per år. Pengar som det går att göra roligare saker för. Till exempel gå på tivoli! Det är utgångspunkten för den nya kampanjen för att minska matsvinnet.

På kampanjens webbplats finns massor av bra och enkla tips alla kan använda för att minska matsvinnet. Där finns också testet ”Svinsmart, smågrisig eller matsvin?” som är en koll på det egna beteendet när det handlar om att ta hand om maten. Kampanjen kommer även att synas i sociala medier med en egen Facebooksida samt spridas genom digital annonsering.

Kampanjen är en del av regeringsuppdraget om minskat matsvinn som Livsmedelsverket arbetar med tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Kampanjen kommer att pågå under hela våren 2015.

Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning

I oktober publicerade Socialstyrelsen resultatet från årets kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre. Undersökningen riktar sig till alla kommuners offentliga och enskilda utförare av hemtjänst och särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge underlag till Äldreguiden och Öppna jämförelser.

Mat och måltider nytt frågeområde

Årets undersökning innehöll för första gången frågor om förutsättningarna för att åstadkomma en positiv måltidsupplevelse i särskilt boende. Respondenterna fick bland annat besvara om verksamheten har rutiner kring hur måltiderna ska genomföras och om dessa inkluderar aspekterna som beskrivs i FAMM (Five Aspects Meal Model). Vi tycker (givetvis) att det är bra att undersökningen numera också omfattar frågeområdet mat och måltider, inte minst för att det signalerar att maten och måltiderna är viktiga kvalitetsfaktorer för en bra äldreomsorg.

Ovanligt att äldre med hemtjänst får maten lagad i hemmet
I enkäten till hemtjänstverksamheterna fick uppgiftslämnarna ange antalet äldre personer med verkställda beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet, samt en följdfråga om antal gånger i veckan. Socialstyrelsen skriver att möjlighet att få maten lagad i hemmet är angelägen för många personer och därför vill de kunna visa omfattningen av denna typ av beslut. Resultatet visar att totalt sju procent av alla äldre i undersökningen har ett beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I 58 procent av kommunerna förekom inga sådana beslut överhuvudtaget.

Matlagning i hemmet lyfts i rapporten Bättre måltider i äldreomsorgen

I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen”, som vi lämnade till Socialdepartementet för en dryg månad sedan, lyfter vi just måltiderna inom hemtjänsten som särskilt viktiga att satsa på. Som huvudalternativ för äldre som behöver hjälp med mathållningen erbjuder de flesta kommuner någon form av matlåda distribuerad hem till den äldre, vanligtvis bara en måltid per dag och många gånger finns det inga andra alternativ att välja på.

För många äldre är hemleverans av lunchmatlåda inte tillräckligt. De behöver mer stöttning för att kunna tillgodogöra sig behovet av energi och näring. Därutöver finns ofta ett behov av hjälp och/eller sällskap i samband med måltiderna. Det är därför angeläget att hitta nya lösningar som kan vara ett alternativ eller ett komplement till matlåda. Matlagning i hemmet är ett exempel på en sådan lösning. Nya lösningar bör utgå ifrån att äldre ska bevara sitt oberoende och sina förmågor så länge det är möjligt.

Det finns idag enstaka kommuner som inte alls tillhandahåller matdistribution. De erbjuder i stället olika tjänster kopplade till mat och måltider. Det kan röra sig om hjälp vid planering, hjälp med inköp, ledsagning till närbelägen restaurang, hemleverans av matvaror och/eller enklare matlagning i hemmet. Dessa kommuner uppger överlag att det har blivit bättre och att de äldre är mer nöjda. Detta bygger dock på att mer tid och utbildning ges till berörda yrkesgrupper för att klara uppgifterna på ett bra sätt.

Läs hela rapporten

Läs vår rapport

Äldreomsorgsdagarna med tema Delaktighet och inflytande för alla

Den 26-27 november med-verkade Kompetenscentrum som utställare under Äldre-omsorgsdagarna, en två dagar lång konferens för alla som arbetar inom äldreomsorgen. 

Konferensen ägde rum i Älvsjö, Stockholmsmässan, och årets tema var Delaktighet och inflytande för alla! Konferensen invigdes av nya äldreministern Åsa Regnér som delade med sig av sin vision för hur äldre-omsorgen ska utvecklas under de kommande fyra åren. 

I vår tjusiga monter fick deltagarna besvara en tipsfråga om vilka pusselbitar som krävs för en bra måltid - en fråga vi gladeligen hjälpte till att besvara!

I vår färska rapport ”Bättre måltider i äldreomsorgen” lyfts individanpassning, starkt kopplat till delaktighet och inflytande, som en av de allra viktigaste framgångs-faktorerna för bättre måltider i äldreomsorgen. Måltiderna måste i högre grad kunna individanpassas utifrån den enskildes fysiska och psykiska behov, förutsättningar och önskemål. Detta förutsätter en flexibel organisation med god kommunikation och samverkan mellan olika professioner och naturligtvis även med de äldre. Vidare krävs att personalen har förutsättningar, kunskap och en ambition att ta reda på vilka faktorer som skapar en bra måltid som den äldre äter och mår bra av, faktorer som varierar från individ till individ. Mer om detta och andra framgångsfaktorer finns att läsa i rapporten här

Måltidsansvariga på Karolinska sjukhuset

För att öka måltidskompetensen och förbättra kvaliteten på patientmåltiden genomförde Stockholms Läns Landsting och Karolinska Universitetssjukhuset under 2014 en utbildning för måltidsansvariga i vårdavdelningsköken.

Enligt initiativtagarna fungerade utbildningssatsningen som en tydlig statushöjare för hela arbetet med patientmåltiden.Deltagarna var mycket positiva till upplägget och genomförandet. 

 – En av utmaningarna var att deltagarna hade väldigt olika förkunskaper, säger Catarina Offe, kostcontroller och en av initiativtagarna till utbildningen. Kanske något att tänka på i framtida satsningar.

Kursplanen innehåller 14 kursavsnitt med sammanlagt 120 undervisningstimmar. Utbildningen genomfördes som en pilotutbildning och tanken är att andra landsting enkelt ska kunna kopiera och vidareutveckla materialet. Medel kom från Matlandet satsningen. Hela utbildningsplanen finns tillgänglig på webbsidorna om sjukhusmåltiden på Livsmedelsverkets webbplats.

Stolta och glada kursdeltagare under den högtidliga avslutningen.

Matglad-appen förenklar matlagning för alla som har svårt att följa en vanlig kokbok

Under det senaste året har det bubblat intensivt i grytorna hos kostpedagogen i Borås stad och Hushållningssällskapet Väst. Målet har varit att göra matlagning enkel och rolig för personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning med hjälp av en app.

Appen har tagits fram med ekonomiskt stöd av Allmänna arvsfonden och det har varit flera samarbetspartner som arbetat med att göra den tilltalande och kreativ. Engagemanget har varit stort hos testgrupper och medarbetare och äntligen är appen färdig att presenteras.

Matglad-appen, som både inspirerar, ger kunskap och förenklar laddas ned gratis till telefonen eller surfplattan och snart finns även en möjlighet att ladda hem sidan på webben. Här går det att planera innehållet i måltiderna, förbereda inköp med mera. Receptet följs stegvis med fortlöpande instruktioner för att matlagningen ska gå enkelt. Säkert kan många fler än den tänkta målgruppen få inspiration och hjälp av de läckra bilderna och smarta utförandet.

 - Vi hoppas att vi kan bidra till ökad livskvalitet och matglädje! säger Birgitta Toll och Margareta Frost som varit ytterst ansvariga i projektet.

Hej Skolmat!

Nu finns de på plats - pedagogiska verktyg med övningar där själva skollunchen fungerar som ett läromedel! Materialet heter Hej Skolmat! och vänder sig till lärare, elever och skolrestauranger i åk 4-6 och har tre teman: Maten i våra liv, Hälsa och Miljö. Materialet består av övningar, lärarhandledningar och faktatexter. Till övningarna finns även en affisch och en bordsryttare att beställa.

Du hittar dem på www.slv.se/hejskolmat 

Materialet syftar till att ge skolan verktyg för att göra skolmåltiden till något mer än bara en lucka i schemat. Det är framtaget på uppdrag av Landsbygds- och Utbildningsdepartementet och i samverkan med andra myndigheter men även tillsammans med en bred referensgrupp. I den har lärare, kockar, kostchefer och experter ingått och mängder av idéer har vaskats fram. Övningarna är framtagna av pedagoger men Johan Beer och Daniél Kallonas, kockar på Runstensskolan har bidragit till materialet med "kökets tips".

Skollunchen är en del av utbildningen och en viktig mötesplats för vuxna och elever. Måltiden kan också användas i undervisningen, men för detta har saknats material och metoder. Vi hoppas att fler upptäcker skollunchen som ett kostnadsfritt och unikt läromedel som dessutom både doftar, smakar och gör intryck! Många av skolans ämnen kan hämta inspiration och utgå från måltiden. Den är även en bra utgångspunkt för ämnesövergripande arbete.

Hjälp oss gärna att sprida verktygen i era nätverk! 

Tryck på årets branschdagar

Den 11-12 november arrangerade vi branschdagar på Nalen i Stockholm. Dagarna och lokalerna var verkligen fullspäckade med intressanta föreläsningar och människor. 

Responsen vi fått så här långt är att deltagarna var nöjda med upplägg och innehåll men framförallt att de var nöjda med att det gavs så många möjligheter för nätverkande och att knyta nya kontakter.

Särskilt roligt var att 12 kommuner och landsting hade nappat på inbjudan att visa upp en del av allt bra de gör.

Program för dagarna, föreläsarnas presen-tationer och det material som kommunerna och landstingen delade med sig av hittar ni på vår webbplats här

Det gavs många tillfällen för nätverkande under branschdagarna

Årets måltidsprofil - det är vi det!

Nu har det gått drygt en vecka sedan som vi  

Fr v Eva, Anna-Karin, Lena och Inger.  

 

fick utmärkelsen "Årets måltidsprofil" på Operakällaren i Stockholm. Vi njuter fort-farande. Så häftigt och roligt att vi som medarbetare på en statlig myndighet tilldelas en sådan utmärkelse.

Motiveringen löd "Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg är vinnare av årets måltidsprofil för att med relevans, inlevelse och kompetens ökat kunskapen om den offentliga gastronomin - såväl internt på Livsmedelsverket som externt i måltidssverige".

Att få denna uppmuntran efter dryga tre års intensivt lagarbete i vårt projekt är såklart jättekul - TACK Magasin Måltid och ni som nominerade oss!

Stort grattis till Åsa Kullberg, måltidschef i Linköpings kommun som vid samma tillfälle tilldelades utmärkelsen "Årets Werner" för att hon i Werner Vögelis anda på ett förtjänstfullt sätt har värnat och främjat svensk matkultur. Motsvarande utmärkelse för den privata restaurangsidan fick Håkan Törnström från Göteborg, även han med ett engagemang och äkta intresse för måltider i vård, skola och omsorg.


Eva Anna-Karin Inger Lena och Karin

Nu är den klar, rapporten om måltiderna i äldreomsorgen!

Rapporten Bättre måltider i äldreomsorgen – vad har gjorts och vad behöver göras är ett uppdrag från regeringen. Uppdraget innebar att inventera projekt för bättre äldreomsorgsmåltider (genomförda 2006-2013), göra en enklare analys samt lägga fram konkreta förslag till regeringen om hur måltiderna i äldreomsorgen ska kunna förbättras.

Arbetet med inventeringen har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Mycket bra har gjorts runt om i landet, men det behöver göras ännu mer för att måltiderna ska bli en positiv upplevelse för alla äldre i omsorg. Vi har fått åtskilliga insikter om vad som fungerar bra och mindre bra kring äldreomsorgsmåltiderna. Dessa ihop med dialogmöten och Kompetenscentrumets samlade kunskap och erfarenheter har mynnat ut i åtta förslag till regeringen om fortsatta satsningar på våra äldres mat och måltider. Vi är taggade till tusen och hoppas få fortsätta jobba med dessa frågor!

Det känns bra att efter våra fyra år på Livsmedelverket kunna kröna arbetet med denna rapport. Men det är ingen statisk rapport som ska stå i en hylla och samla damm. Den har en tydlig riktning framåt mot vad som skulle behöva göras och förslag på hur. Exempelvis har vi under arbetet med att inventera de hundratals projekten kunnat identifiera tio möjliga framgångsfaktorer för en positiv utveckling. Rapporten ger även förslag på hur en framtida insats liknande stimulansmedlen skulle kunna bli mer förankrad i verksamheten och ge mer bestående resultat.
Vi är övertygade om att rapporten kan få stor användning på flera olika sätt, inte minst som kunskapskälla och inspiration för nya projekt.

Läs: Hela rapporten, Pressmeddelande, Sammanfattning

Hej skolmat! Hej Skolforum!

Måndag och tisdag den här veckan är vi på Skolforum i Stockholm. En läromedelsmässa där tusentals pedagoger kan ta del av nytt undervisningsmaterial. Vi är där och ställer ut ett läromedel som alla redan har – Skolmåltiden! Vid vår sida finns Johan och Daniel som är skolkockar på Runstensskolan i Haninge.

I mitten av november kommer vårt pedagogiska material kring skolmåltiden publiceras på www.slv.se/hejskolmat Det blir 14 lektionsförslag där själva måltiden är läromedlet. Ett kostnadsfritt läromedel som doftar, smakar och ger intryck! Vi har valt att döpa materialet till Hej skolmat!

Intresset är stort! Igår blev vi tvungna att skicka efter mer material då allt gick åt redan första dagen. Många skolkök kan nog göra sig redo för lärare som är sugna på samarbete!

Arbetet med verktygen har pågått hela året och en referensgrupp har bidragit med många goda idéer och tankar. Skolkockarna på Runstensskolan har varit med och gett ett köksperspektiv.

Det finns oändligt med möjligheter kring skolmåltiden! Verktygen är en start som vi hoppas få fortsätta arbeta vidare med tillsammans med både lärare och skolkockar.

Under kommande månader vill vi sprida våra verktyg men också lyfta fram goda exempel på hur skolmåltiden kan vara en viktig del av skoldagen här på Måltidsbloggen. Har ni ett arbetssätt ni vill dela med er av, skicka in en kort beskrivning till oss!

Sista chansen att anmäla sig till Branschdagarna

Så roligt att intresset är så stort för våra Branschdagar den 11 och 12 november i Stockholm! Anmälningarna har runnit in i en jämn ström och vi är nu nära taket på 300 deltagare. Men det finns platser kvar så är du inte anmäld så gör det nu. Sista anmälningsdagen är på måndag den 27 oktober.
När vi tittar på de anmälningar som är gjorda ser vi en bred representation från många delar av branschen. Särskilt roligt är att så många kommuner finns representerade. En del av dessa kommer att visa upp utvecklingsprojekt och aktiviteter de genomför för att höja kvalitén i sina måltider. Så missa inte chansen att få inspiration, kunskap och träffa kollegor från hela landet.  Program och anmälan hittar du här

Måltidens dag - och vår praktikant Ida

Den tredje torsdagen i oktober firas Måltidens dag över hela landet och den 16:oktober är det dags igen! 
Förskola, skola, omsorg och sjukhus – alla kan delta!
Det är ett perfekt tillfälle för alla kommuner och landsting i landet att uppmärksamma måltidernas betydelse. Ta tillfället i akt och fira detta lite extra! Varför inte erbjuda trerätters middag med en dessert, nygräddat bröd, bjuda på trevlig livemusik eller göra som Halmstad kommuns äldreomsorg gjorde förra året och arrangera en dukningstävling. Det finns alla möjligheter att på ett trevligt och inspirerande sätt fokusera på måltiderna denna dag.

Måltidens dag är ett initiativ från före-ningen Låt måltiden blomma som arbetar ideellt med att uppmärksamma måltidens betydelse för vår kultur och möjligheterna att samlas i i lugn och ro runt ett dukat bord.

Tips och inspiration hittar ni på Folkhälsomyndighetens webbplats

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/14892/Brickunderla%CC%88gg-A4-MaltidensDag.pdf

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/14881/Affisch-A2-MaltidensDag.pdf 

Ida Rogne
Praktikant



Jag heter Ida Rogne och studerar vid Kostvetarprogrammet på Uppsala Universitet. Jag har varit på praktik på Livsmedelsverket i snart 6 veckor och fått uppleva det mesta. Jag visste långt innan det var dags att ens börja söka praktikplats att det är på just Livsmedelsverket jag ville vara! Så jag sökte långt innan mina kursare och blev naturligtvis jätteglad att jag fick chansen att vara här.

Sedan första dagen har tempot varit 110 % vilket har varit spännande. Jag tror att jag har varit med på det mesta – allt ifrån att anteckna diskussioner på dialogmöten och möte på socialdepartementet till att åka med när mina handledare föreläste om den nya informationsförordningen. Allt har varit givande och spännande. Det jag framför allt tyckte var intressant var de dagar jag fick sitta med i Upplysningen och svara på frågor. Hit kan alla vända sig med sina frågor som rör matvanor, våra kostråd, näringsinnehåll i mat och eventuella risker med livsmedel samt om offentlig kontroll och regler inom livsmedelsområdet. Jag tyckte det var otroligt lärorikt att få sätta sig in i och besvara de frågor som skickats in. Kunskapsboost varje fredagsmorgon – vilken härlig start på helgen!

Gemensamt för allt det jag gjort på Livsmedelsverket att jag lärt mig mycket och jag har öppnat upp ögonen ytterligare för hur viktig den offentliga måltiden är – och hur mycket mer som finns kvar att arbeta med den. Jag har märkt tydligt under denna tid att alla som arbetar inom detta område brinner för det de gör och har en stark vilja och driv att förbättra hela verksamheten!

Jag tycker det känns fantasiskt kul att jag valde detta yrkesområde!

Ida

Är du stolt över patientmåltiderna på ditt sjukhus?

I dagarna får ett hundratal sjukhusdirektörer ett kuvert från Livsmedelsverket på sitt bord. Kuvertet innehåller en skrift och ett brev som ställer frågan: Är du stolt över patientmåltiderna på ditt sjukhus?

Skriften Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården innehåller rekommendationer som är tänkta att fungera som ett verktyg för att kvalitetssäkra måltiden på sjukhus. Läs mer om den här


Vi hoppas att vårt utskick ska inspirera till att starta en process för att måltiderna på alla sjukhus ska utvecklas och tas tillvara på ett bättre sätt. Sjukhusmat som äts upp är både en ekonomisk, hälsomässig och miljömässig vinst. Därför har sjukhusens ledning mycket att vinna på att ställa höga krav och sätta upp mål för strategiskt kvalitetsarbete och att skapa organisationer där måltidsfrågan prioriteras och får ta plats.

Ny informationsförordning börjar gälla 13 december

EU:s nya regler om information om mat och livsmedel, informationsförordningen, börjar gälla den 13 december. De offentliga köken påverkas främst av nya regler om hur matgästen ska få information om allergener.
I torsdags medverkade vi på två olika användarkonferenser kring kostdataprogram där kostchefer och måltidsansvariga deltog.
Vi informerade bland annat om att Livsmedelsverket just nu utvecklar en vägledning som blir en praktisk tolkning av de nya reglerna och som kan användas av både kommunala inspektörer och livsmedelsföretagare. Även om inte alla tolkningar är klara ville vi komma ut och berätta om de nya reglerna och fånga upp viktiga frågor.  

I stort handlar det om att de nya reglerna ställer högre krav på allergeninformation till matgästerna, men att denna information i många fall kan ges på ett flexibelt sätt. Alla restauranger – både privata som offentliga har skyldighet att informera om maten som serveras innehåller en eller flera av de 14 listade allergenerna. Det gäller alltså även maträtter som inte är ”specialkost”. Det kommer inte att vara tillåtet att säga att man inte vet om ett allergen ingår. De som lagar och serverar maten måste veta. 

De 14 allergenerna som listas i bilaga II i informationsförordningen är dessa:

·         spannmål som innehåller   gluten ·         kräftdjur ·         ägg ·         fisk ·         jordnötter ·         sojabönor ·         mjölk

·         nötter och mandel ·         selleri ·         senap ·         sesamfrön ·         svaveldioxid och sulfit ·         lupin ·         blötdjur

 

Hur ska man då förmedla denna information till sina matgäster? Det beror på om maten är förpackad eller ej. Om måltiden serveras oförpackad på en tallrik – även om det är i ett mottagningskök – kan informationen om allergener ges antingen skriftligen eller muntligen. Viktigast är alltid att informationen är korrekt och att matgästen tydligt ser att denna information finns att få, antingen genom att fråga (till exempel en skylt som uppmanar att ställa frågan om matens innehåll) eller i ett broschyrställ synligt placerat vid serveringen.

Om måltiden är förpackad har matgästen rätt till många obligatoriska uppgifter och det finns särskilda regler om hur etiketter ska utformas. Läs mer om det i broschyren ”Märkning av färdigförpackade livsmedel”. Du hittar broschyren här

Utöver dessa finns ytterligare två kategorier: ”Färdigförpackat på kundens begäran” eller ”Färdigförpackat för direkt konsumtion”. De flesta matlådor inom vård och omsorg hamnar här eftersom de är förbeställda och avsedda för särskilda individer, men även exempelvis hämtmat och hämtpizza. Inom dessa kategorier har konsumenten rätt att få veta vilka allergener som ingår, men även fler obligatoriska uppgifter såsom ingredienser, förvaringsanvisningar, bäst före datum, etc. Den viktiga skillnaden mot färdigförpackat är att informationen får ges på ett flexibelt sätt, dvs även muntligen, via ett separat produktblad eller telefonsamtal.

Många av er är redan på banan och ställer om till de nya reglerna. Det är bra, de nya kraven på att kunna informera om allergenerna kan kräva en del nya rutiner och eventuellt även utbildning. Men viktigt är att inte fastna vid etiketter, det finns som sagt utrymme för olika lösningar i väldigt många fall. Vi hoppas kunna komma ut med mer information och praktiska exempel på hur de nya reglerna kan tillämpas ute i offentliga kök.   

Eftersom tolkningen pågår är vi mycket tacksamma för konkreta frågor och exempel från era verksamheter som vi kan spela in till gruppen som tar fram vägledningen så att det blir klart och tydligt vad som gäller redan från början. Hör gärna av er direkt till oss med frågor och exempel. Och missa inte våra branschdagar 11-12 november i Stockholm, program och anmälningslänk hittar du här 

Då kommer våra experter på både allergi och märkning vara med och kunna svara på era frågor!

 

Årets Matlandethuvudstad är VÄXJÖ

Mathuvudstaden i Småland är nu också hela Sveriges Matlandethuvudstad 2015.
Välförtjänt tycker vi - inte minst därför att de arbetar så framgångsrikt och entusiastiskt med utveckling av måltiderna både på sjukhuset och i de kommunala köken. En särskild eloge förtjänar Växjö från det offentliga måltidssverige för att de årligen (senast förra veckan) anordnar intressanta seminarier och debatter med fokus på måltiderna i vård, skola och omsorg.
Läs mer om motiveringen för utmärkelsen och vilka de konkurrerade med om titeln på regeringens webbplats Här

Välkommen till Branschdagar 11-12 november!

Vid nyår går tiden ut för vårt projekt Nationellt kompetens-
centrum för offentliga måltider. Men innan dess ska vi hinna med att avsluta våra uppdrag och göra andra roliga och intressanta saker. Bland annat att arrangera branschdagar för alla som arbetar med offentliga måltider den 11-12 november i Stockholm.

Dagen innan, den 10 november, träffas nätverket Mat, Måltider och funktionsnedsättning dit alla också är välkomna.

Tisdag den 11 november har rubriken Aktuell forskning om offentliga måltider. Vi får en inblick i intressanta forskningsprojekt om förskolan, skolan, hemtjänsten, sjukhus och gruppbostäder och tillfälle att diskutera hur de kan tillämpas i verksamheterna. Dagen avslutas med ett mycket spännande föredrag om ”Funktionell dumhet i organisationer”

Den andra dagen den 12 november har rubriken Aktuella branschfrågor på Livsmedelsverket. Då summerar vi vår projekttid i Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg och berättar om våra uppdrag som avslutas i höst. Experter från Livsmedelsverket medverkar och informerar om aktuella frågor som allergi och de nya reglerna om information till matgästerna.

Vi fortsätter också på temat för vårt seminarium i Almedalen med rubriken Slaget om skolmaten. Vem ska bestämma om vilken mat som ska serveras i skolrestaurangerna? Är ökad individualisering ett hot eller en möjlighet?

På kvällen den 11 november finns möjlighet att delta i en middag

Vi hoppas och tror att det blir riktigt intressanta dagar som kommer att ge både ny kunskap, inspiration och tillfälle att umgås med hundratals kollegor från hela landet.
Just du ska känna dig varmt välkommen!

Du kan anmäla dig till en eller flera dagar. Deltagaravgift: 250 kr/dag den 11-12 november. Nätverksträffen den 10 november är kostnadsfri.

Det är begränsat antal platser. Vid många anmälningar förbehåller vi oss rätten att fördela platserna.


 Program och anmälan

Berätta och öka kunskapen, nyfikenheten och förtroendet!

På onsdag den 3 september öppnar tre kök i Lidköping sina dörrar för besökare och inbjuder till matsafari. Ett bra exempel på att visa verksamheten och på det sättet öka kunskapen, nyfikenheten och förtroendet för de offentliga måltiderna.

Det serveras tre miljoner måltider varje dag och det borde det berättas mer om. Det borde berättas mer om alla de som jobbar i köken, deras kunskap och engagemang. Om måltidernas betydelse för hälsa och välbefinnande. Om alla insatser som görs för att höja kvalitén, göra måltiderna goda, näringsriktiga, trivsamma, hållbara och säkra för alla.

Genom att berätta, samtala och visa öppenhet mot omvärlden bygger vi förtroende och ökar kunskapen. Det är så relationer skapas och många missförstånd kan undvikas. För om vi inte själva berättar, vem gör det istället? Vilken bild av de offentliga måltiderna förmedlas då? Ska vi bara synas när vi får försvara, förklara och besvara?

Det finns många olika sätt att berätta. Lidköpings matsafari är ett. Ett annat är att kontakta lokala media när något är på gång. Många verksamheter har upptäckt sociala medier och här går det att lära av varandra. Här ett litet axplock:

Halmstad måltidsservice har sin blogg Måltidsinspiration i Halmstad – Våra goda sidor.

I Linköping används facebook för information om skolmatsmenyn men också att sprida kunskap om mat och näring. Dessutom bilder och löpande info om jobbet i köken.

Bergfast äldreboende i Osby använder Instagram (@bergfast) och lägger ut fantastiska bilder på maten som serveras och hur måltiderna blir trivsamma med olika aktiviteter.

På Instagram finns också skolkök i Ystad under användarnamnet @skolmatystad_angavast

Flera skolkockar finns på twitter. En av dessa är Håkan Lundholm (@skolkocken) Håkan har också en blogg

Hur jobbar ni med att öka kunskapen och förtroendet för offentliga måltider? Hör gärna av er till lenab.forsman@slv.se  så kan vi sprida fler exempel här på bloggen under hösten

Måltidsmiljön tydligare i de öppna jämförelserna

I sitt arbete att utveckla de öppna jämförelserna har Socialstyrelsen just avslutat ett projekt där man sökt nya indikatorer för att mäta måltidsmiljö. Rapporten Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter, förslag till indikatorer vänder sig till beslutsfattare och verksamhetsutvecklare inom särskilda boenden och dagverksamheter.

Projektgruppen har enats om att föreslå fem indikatorer. De behandlar, om de äldre ser fram emot måltiden, om de anser att de får den hjälp de behöver, om individuella behov och önskemål beaktas, samt om det finns skriftliga rutiner för måltiden och för omsorgsmåltiden.

I det måltidspussel som vi tagit fram passar indikatorerna främst i måltidspusslets bit Trivsam men berör även pusselbitarna Integrerad och Näringsriktig.
Vi ser med nyfikenhet fram emot hur de olika indikatorerna ska kunna inspirera kommunerna till att skapa bättre måltider i äldreomsorgen.

Ny unik kartläggning av skolmat i EU

För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder. 





Rapporten "Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland" hittar du här: 
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf  

Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:

Länder med obligatoriska (orange)
och frivilliga (blå) skolmatspolicys.
(bild från rapporten)

• Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
• Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
• 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
• De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
• Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
• Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
• Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan

I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år. 

Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) - EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.

Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa - både i teori och praktik. 

Nu finns "Slaget om skolmaten" på film

Under Almedalsveckan anordnade kompetenscentrumet för måltider i vård, skola och omsorg "De offentliga måltidernas dag" den 1 juli. Dagens första seminarium "Slaget om skolmaten" tog upp frågan om hur kommunerna ska hantera alla de krav och önskemål som finns rörande skolmåltiderna. Vi har tidigare bloggat från seminariet.

Nu finns seminariet i sin helhet (1 tim 18 min) på film på Livsmedelsverkets webbplats, www.slv.se/almedalen.

Måltider i vård, skola och omsorg

Jag har svårt att se att det finns något bättre sätt att avsluta arbetet innan semestern än med en hellyckad satsning för de offentliga måltiderna i Almedalen. Efter att ha arbetat i och med de offentliga köken i landet under hela yrkeslivet är det en obeskrivligt go känsla att se och höra alla människor runt omkring som på olika sätt bidrar till en positiv utveckling av branschen.

Efter semesterledigheten är vi tillbaka med full fart igen. Under hösten ska vi sedan utvärdera och avsluta vårt projekt som ska slutredovisas vid årsskiftet.

För några veckor lägger vi nu arbetet med de pedagogiska verktygen kring skolmåltiderna, vårt arbete med att ta fram förslag på hur måltiderna inom äldreomsorgen ska förbättras och alla andra roliga arbetsuppgifter vi har på gång åt sidan.

Med önskan om en riktigt skön sommar!

Stort kliv framåt!

De offentliga måltidernas dag i Almedalen blev precis den succé som vi hoppats på. Vår seminarielokal och den fantastiskt fina trädgården utanför blev en mötesplats för eldsjälar, branschaktörer, kockar, politiker och helt vanlig folk som alla diskuterade måltider inom vård, skola och omsorg.

Som värdar för dagen är vi så klart jäviga men vår uppfattning så här dagen efter är att den innebar ett lyft för den offentliga måltidsbranschen. Måltiden, maten och smaken fick stort utrymme i diskussionerna.

Något som genomsyrade dagen var den samstämmighet som rådde om behovet av samverkan och att på många håll få in de mjukare värdena kring måltiden.

 

 

Våra tre viktigaste insikter från denna dag:

• Helt rätt att anordna en heldag kring offentliga måltider.
• Lösningarna är enkla men systemen är svåra att ändra på - hög tid att förenkla i stället för att komplicera.
• Skyll/vänta inte på chefen eller politikerna - verka för utveckling där du står.

 

Mötet mellan mat och vård

"Sjukhusmåltiden - var finns matgästen i mötet mellan måltiden och vården?" - det var rubriken för eftermiddagens seminarium i Almedalen på de offentliga måltidernas dag den 1 juli. Seminariet genomfördes i samarbete med Sjukhusläkarna, Livsmedelsakademin och oss på Livsmedelsverket. Under ledning av moderatorn Hans Naess fick vi vara med om en intressant, konstruktiv och dessutom rolig paneldiskussion.

Med i panelen var  Bengt von Zur-Mühlen, Sjukhusläkarna, Maria Biörklund Helgesson, Livsmedelsakademin, Michael Allerup Nielsen, Herlevs sjukhus, Heléne Ambjörnson, Kungälvs sjukhus och Gudrun Brunegård (KD) landstingsråd.

Nedan några citat från panelen:

• Sjukhusmaten saknar sinnlighet, doft och smak
• Utgår från personalen och inte från matgästens behov
• Dietisterna måste arbeta mer med maten i praktiken och inte fokusera så mycket på teori och näringsberäkningar
• Viktigt att läkarna engagerar sig mer kring måltiderna
• Med eget kök på sjukhusen blir beslutsvägarna kortare och det är lättare att göra justeringar
• Måltiden är en viktig del av behandlingen på sjukhus
• Det finns en stor rädsla att göra fel i en värld som är präglad av hierarki och detaljstyrning
• Viktigt att sjukhusledningen är engagerad kring måltiderna
• Svinnet minskar när maten är god och äts upp!

Sjukhusmaten är en bubblare i det offentliga måltidssverige!