Enkelt och genialt förbättringsarbete

Genombrott är en metod för systematiskt och lärandestyrt förbättringsarbete. Förebilden är "Breakthrough Series" som tagits fram av The Institute for Health Care Improvement , Boston. Inom omsorgen i Sverige har jag stött på metoden på flera orter. De allra flesta verkar mycket nöjda med den beprövade mallen och den enkla metoden.

Jag deltog häromveckan i ett nutritionsseminarium som Geriatriskt utvecklingscentrum på SUS i Malmö arrangerade. Där fick vi lyssna till engagerad personal från Hvita Briggens demens- och dagverksamhet i Ystad. De beskrev flera små genombrottsprojekt med både positivt och negativt slutresultat. En av styrkorna med metoden är just att våga prova idéer i liten skala, för att utvärdera om de är tillräckligt bra att gå vidare med.

I ett projekt ville personalen prova om lugn musik kunde öka trivseln runt bordet vid måltiderna. Försöket visade dock att så inte var fallet. De blev istället gräl om vilken musik som var bra (!).

När dagverksamheten i ett annat projekt tydligt skilde på vardaglig frukost och festligare eftermiddagsfika med hjälp av vackert kaffeporslin, som köpts in billigt från en loppmarknad, blev alla glada och nöjda.

Vi var många som log uppskattade vid presentationen och konstaterade hur enkelt och genialt förändringsarbete kan vara.

Bild på Hvita Briggens festporslin

Måltidsfrågan kokar!

Ni har väl inte missat att vår egen projektledare Eva Sundberg kom fyra på tidningen Restaurangvärldens lista över de mäktigaste i Mat-Sverige? Vi är väldigt stolta över motiveringen: 

”Den före detta kostchefen som rattar Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider inom skola, vård och omsorg har efter bara några månader som projektledare tagit befälet över hela den offentliga måltidsfrågan.”

Det här är bara ett av många tecken på att måltidsfrågorna är heta just nu. Och vi har förstått att många av er som driver de här frågorna i kommuner och landsting vill att vi gör allt vi kan för att hålla dem högt på dagordningen.

Det nätverk av kostchefer i Stockholmsområdet som vi träffade i förra veckan gav oss lite hjälp på traven: Varsin reflexväst som ska hjälpa oss – och de offentliga måltiderna – att synas!

Haparanda – en het mötesplats

Ute bet vinterkylan i kinderna men i Haparandas Folkets hus var engagemanget hett för måltiderna i skolan och äldreomsorgen. Över 60 personer ägnade i tisdags en hel eftermiddag åt att med oss diskutera hur de kommunala måltiderna kan utvecklas och bättre utnyttjas som den resurs de faktiskt är.

På plats var kommunala politiker, förvaltningschefer inom skola och omsorg, rektorer, enhetschefer och kostchefer från bland annat Haparanda, Pajala, Luleå, Älvsbyn och Övertorneå. Dessutom fanns PRO, SPF och elevrådsrepresentanter från några skolor med.

Närheten till Finland märktes på flera, ibland oväntade sätt. Till exempel kan eleverna i Haparanda välja skola på båda sidor gränsen vilket gör kommunen till en mötesplats för två skolmåltidskulturer. Det berättades bland annat att den finska skolmaten sällan ifrågasätts, medan den svenska skolmaten – bara ett stenkast därifrån – ofta blir föremål för diskussion. De diskussionerna kan ibland bli svåra och tidsödande men kanske ska vi ändå värna om dem?

Vi tackar för att vi fick vara med denna eftermiddag. Och hoppas på många fler chanser att besöka vår vackra norra landsdel igen!

Samstämmig bild av måltiderna i offentlig sektor

”Satsa på kompetensutveckling!”. Det var en slutsats som deltagarna var överens om vid måndagens hearing kring fokusområdet ”offentlig mat” inom ramen för satsningen Sverige – det nya matlandet.

Kunskapen och kompetensen behöver förbättras på alla nivåer: Kökspersonalen behöver bland annat bättre stöd när det gäller näring och livsmedel. Pedagoger och vårdpersonal behöver veta hur de kan bidra till bra måltider. Politiker och chefer behöver få upp ögonen för att måltiderna kan påverka resultaten i hela verksamheten, till exempel genom minskad vårdtyngd och bättre skolresultat.

Landsbygdsdepartementet var värd för mötet. Förutom vi själva deltog myndigheter som Skolverket och Folkhälsoinstitutet vid hearingen, intresseorganisationer som Skolmatens vänner och utbildningsanordnare som Hushållningssällskapet och Centrum för måltiden i Vara. Och – inte minst – personer som jobbar med måltidsfrågor i kommuner och landsting.

På hearingen presenterade Eva Sundberg vårt arbete med kompetenscentret. Och vi fick också med oss mycket värdefull input till det fortsatta arbetet. Vi kände verkligen att vi fick bekräftelse på att vi är på rätt väg!

Matnyttigt om de nordiska näringsrekommendationerna

Agneta Hörnell är professor vid institutionen för kostvetenskap i Umeå. På universitetets webbplats presenterar hon med norrländskt lugn syftet och arbetet med att ta fram den femte utgåvan av de nordiska näringsrekommendationerna, där hon deltar som en av många experter.

Livsmedelsverkets råd, till exempel Bra mat i skolan, bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Och de bygger i sin tur på de nordiska rekommendationerna. Experterna har arbetat med de nya nordiska näringsrekommendationerna sedan 2010. I år, 2012, ska projektet avslutas.

Råd om Bra mat i äldreomsorgen tryckta

Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen handlar om äldre som får stöd med mat och måltider genom kommunen, antingen på äldreboende eller hemma. Här finns stöd för hur man kan förebygga undernäring och verka för god livskvalitet genom att anpassa måltiderna till den enskildes behov.

Nu finns råden i tryckt form och kan beställas i Livsmedelsverkets webbutik. De är uppdelade i fyra broschyrer, som riktar sig till olika yrkesgrupper. Använd dem gärna som kurs- och diskussionsunderlag för att hitta lösningar som fungerar i just er verksamhet.

På Livsmedelsverkets webbplats har Bra mat i äldreomsorgen funnits sedan i våras. Här finns också det vetenskapliga underlaget för råden.

Måltider en del av kvaliteten i äldreomsorgen

Regeringen fortsätter att satsa på äldreomsorgen. Satsningen gäller främst läkemedelshantering och sammanhållen vård och omsorg. Men att mat och måltider är en viktig del för kvaliteten inom äldreomsorgen, är inte längre någon hemlighet.

Ersättningen till kommunerna är prestationsbaserad och delas ut efter uppvisat resultat. Indikatorer för området nutrition, mat och måltider hämtas från flera källor, till exempel kvalitetsregistret Senior Alert, öppna jämförelser och enkätfrågor i en brukarundersökning.

Kraven för att få del av pengarna höjs år från år. Inför 2013 måste man till exempel ha ett implementerat ledningssystem för kvalitetsarbete, där även nutrition ska ingå.

Det ska bli intressant att följa hur kommuner och utförare svarar upp mot kraven om bättre dokumentation och kvalitetsuppföljning då det gäller mat och måltider framöver.

Läs mer på regeringens webbplats.