Gärna fet fisk i förskolan och skolan – men undvik strömming

Nästan all fisk är nyttig. De flesta av oss skulle må bra av att äta mer fisk. Men det finns fisksorter som kan innehålla förhöjda halter av till exempel miljögiftet dioxin. Det gäller några feta fiskar som fiskas längs framför allt Norrlandskusten och vid Vänern och Vättern.

Många vet att gravida bör undvika att äta sådan fisk. Färre känner till att rådet också gäller barn och unga kvinnor, eftersom giftet lagras i kroppen.

I Livsmedelsverkets råd skriver vi att det är bra om skolan och förskolan serverar fisk 1­–2 gånger i veckan och att det en av gångerna bör vara fet fisk som sill, lax och makrill. Råden uppdateras nu och där förtydligas att man bör undvika fiskar som kan innehålla förhöjda halter miljögifter. Strömming bör undvikas helt.

I dagarna drar Livsmedelsverket igång informationskampanjen "All strömming är inte nyttig" för att öka kunskapen om riskerna. Kampanjen riktar sig främst till unga kvinnor, barnfamiljer, yrkesfiskare och fritidsfiskare i de regioner där problemen är störst.

Planerar du måltider i förskolan och skolan? Läs mer om vilka fisksorter som barn och unga bör undvika på kampanjsajten www.nyttigfisk.se.

Glad sommar!

Nu sommarstänger Måltidsbloggen.

Vi laddar batterierna och är tillbaka igen med nya friska tag under andra hälften av augusti. Då är det full fart igen med vårt arbete att på olika sätt bidra till en positiv utveckling av den svenska offentliga måltidsbranschen.

Till dess önskar vi er alla en riktigt skön sommar!

Almedalsveckan gav mersmak

Inspirerad och med stärkt engagemang lämnar jag Visby och årets Almedalsvecka. Veckan erbjöd ett fantastiskt utrymme för vår hjärtefråga offentliga måltider och en mängd aktörer lyfte ämnet på ett eller annat sätt. Några av seminarierna kan du läsa om här på Måltidsbloggen.

Veckan erbjöd många tillfällen att träffa andra aktörer inom den offentliga måltidsbranschen och som så många gånger förr slås jag av vilken kraft och engagemang det finns runt om i landet och hur starka vi blir när vi krokar arm. Nästa år hoppas och tror jag att vi blir ännu fler som lyfter den offentliga måltidsfrågan i Almedalen och att det blir ännu fler som kommer på seminarierna. 

Almedalsveckan är en politikervecka. Därför är det kanske inte så förvånande att en ekonomifråga ­– upphandlingsproblematiken – fick stort utrymme.  Det är positivt och lovande att det på senare tid verkar ha ljusnat något kring denna problematik. Färre talar nu om lagstiftningen som ett hinder för att köpa bra produkter och alla parter verkar överens om i vilken riktning vi ska gå.

På nationell politisk nivå finns ett engagemang för måltiderna i vården, skolan och omsorgen. Det engagemanget behöver sippra ned till beslutsfattare på lokal och regional nivå om måltiderna ska kunna bidra till att göra Sverige till det nya matlandet i Europa. För att arbetet i offentliga kök ska få högre status och locka till sig kompetent personal krävs att måltidsfrågan blir en hjärtefråga för fler kommun- och landstingspolitiker.  Bra måltider behöver inte kosta mer än dåliga, men ger många mervärden. 

Nästa års Almedalsvecka får vi se till att föra måltidsfrågorna ännu ett steg framåt!

Samma allergiinformation på restaurang som i butik

Samma krav på information om allergiframkallande ämnen (allergener) på livsmedel köpta i butik, som på mat du köper på restaurang eller äter i offentliga kök. Det är Livsmedelsverkets linje och också innehållet i en ny föreskrift, berättade Inger Andersson, vid det seminarium Astma- och allergiförbundet arrangerade i Almedalen.

I december 2014 måste livsmedelsföretagen leva upp till kraven i nya EU-gemensamma regler för märkning av mat som finns i den så kallade informationsförordningen. Marianne Jarl, Astma- och allergiförbundet, var tydlig med sin åsikt:

"Listan består av 14 allergener. Det är bara ett litet axplock av alla allergener som finns och att följa listan räcker inte om man vill skydda konsumenten. Istället gäller det för restauranger och storkök att hålla koll på vad man har i maten och få in det i arbetssätt och rutiner.”

Inger Andersson höll med och bjöd in aktörerna till kommande diskussioner om hur de nya reglerna ska hanteras.

”Att gå på restaurang eller äta mat i skolan tillhör ju själva livet och alla måste kunna känna sig trygga med maten.”

Stefan Lundin, Visita (före detta SHR), tyckte att de nya reglerna är bra. Han trodde inte på att ange allergener i menyerna.

”Det viktiga är kommunikationen mellan gästen och kocken. Frågar man om det finns det ärtor i maten så bör man kunna få svar på det.”

Kunskapen om allergener varierar stort på restauranger och storkök och Marianne Jarl berättade hur barn med allergier och överkänslighet kan hamna i mycket jobbiga sociala situationer när de känner att de inte kan lita på den information de får om maten.

Kompetens på tallrik

Sofia Berglund, Kommunal, inledde
med en faktagenomgång om måltider

Till ett av veckans mest ambitiösa seminarier hade Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan, Kommunal och LRF samlat representanter för hela kedjan från jord till bord: LRF, Martin&Servera, Miljöstyrningsrådet (MSR), Örebro läns landsting, Livsmedelsverket och Kommunal.

Vi fick också träffa skolkockarna Katarina Gustafsson och Marita Gunnarsson, som gav oss en inblick i hur de lagar mat av hög kvalitet och skapar måltidsglädje i Hässleholm.”Kvinnor kan...trolla med knäna! De åstadkommer något bra, trots dåliga förutsättningar.”, kommenterade Kommunals Annelie Nordström.

Mia Kling från Örebro läns landsting, Eva Sundberg, Livsmedelsverket och Nils Berntsson, Martin&Servera lyfte fram behoven av kompetens på flera nivåer: duktiga kostchefer, kunniga beslutsfattare och upphandlare som vet vilka krav de ska ställa krav och följer upp dem.

Kompetenta skolkockar från Hässleholm

Mljöstyrningsrådets Monica Sihlén uttryckte glädje över att kommuners och landstings ambitionsnivå vid upphandlingar har ökat. Och Sören Persson från LRF och vår egen Eva Sundberg efterlyste en närmare dialog mellan primärproducenter och storköken som ett sätt att förbättra upphandlingarna.

Magnus Kindbom (C) från Landsbygdsdepartementet och Matilda Ernkrans (S) från Jordbruksutskottet fanns även de på plats och kommenterade. Till dem skickade panelen med sina idéer om vad som bör göras för att utveckla måltiderna:

Hela panelen, minus Sören Persson

”Tala om och marknadsför de offentliga måltiderna!” tyckte Mia Kling och Monica Sihlén.

”Ingen legitimation höjer statusen på ett yrke om man inte kan försörja sig på jobbet.” menade Annelie Nordström.

”Förbättra insikten om att kvalitet lönar sig!”, sade Nils Berntsson.

”Möjligheterna att utbilda sig kring måltider på högskolenivå måste bli bättre. Och måltidsfrågorna borde ingå i utbildningen för yrkesgrupper som läkare och pedagoger.” efterlyste Eva Sundberg.

Matilda Ernkrans tycker att regeringen måste ha mer helhetstänk och långsiktighet i arbetet med mat och måltider, till exempel koppla ihop frågorna mer med miljö- och arbetsmarknadspolitiken.

Magnus Kindbom sade att det finns ett stort intresse för måltidsfrågor hos många av regeringens departement och minstrar. Han lovade att han ska göra sitt för att synliggöra det intresset mer och bidra ytterligare till ett helhetstänk kring måltiderna.

Eget tillagningskök med cook and chill

Måltiden ska bidra till att patienten blir frisk snabbare – inte bara genom att maten är näringsriktig, utan genom att erbjuda matglädje genom valfrihet, delaktighet och en trevlig matsituation. Södersjukhuset har bestämt sig för att starta ett eget tillagningskök.

Almedalsveckan är fullt av goda exempel som pågår runt om i landet. Ett spännande projekt växer just nu fram på Södersjukhuset. Deras nya tillagningskök ska vara i drift 2015.

"Vi vill skapa en topprestaurang med hög kvalitet och valfrihet. Patienten ska kunna välja sin mat från en meny och vi tänker inte använda så mycket industritillverkad mat", sa Lena Lundin, sektionschef/projektledare.

Ett annat viktigt mål är att minska svinnet och därmed matens negativa miljöpåverkan.  

I projektet arbetar man också för att mötet och rummet runt måltiden ska bidra till matglädje. En inredningsarkitekt har fått rita förslag till hur matrummen kan göras trevligare och personalen ska utbildas för att mötet runt maten ska bli bra.
"Sjukhuset är bra på så många olika slags möten – men matmötet har vi inte brytt oss om tidigare. Det vill vi ändra på genom det här", sa Marie Sjöstedt, vårdenhetschef.

Sjukhuset samarbetar med kocken Marcus Aujalay. Han komponerar bland annat menyerna.

En fråga som några i publiken ifrågasatte var att Södersjukhuset tänker använda sig av metoden ”cook and chill”. När maten lagats kyls den snabbt ned till tre grader och transporteras sedan ut på avdelningarna. Där värms den i mikrovågsugnar när den ska serveras.
"Systemet medför både valfrihet och bättre flexibilitet", sa Lena Lundin. "Maten förlorar inte så mycket näring, det möjliggör bra hygien och underlättar produktionen."                     

Matlandet vinner på dialog mellan primärproducenter och offentliga kök

En nära dialog mellan primärproducenter/livsmedelsförädlare och de som ansvarar för offentliga måltider och att konsumentens behov och önskemål sätts i centrum. Det efterfrågade Inger Andersson, generaldirektör vid Livsmedelsverket, under Almedalsseminariet Matlandet – nu med jord under naglarna.

Seminariet var välbesökt med deltagare från hela livsmedelskedjan. En samling som verkade ganska nöjda med vad Matlandet-satsningen hittills gett. Förutom att vi svenskar själva, enligt den undersökning som presenterades av arrangören United Minds, anser att svensk mat blivit bättre under de senaste åren har konceptet svensk mat och livsstil även börjat slå igenom internationellt.

Inger Andersson menade att det behövs en dialog om mervärden mellan primärproducenter/livsmedelsförädlare och de som ansvarar för de offentliga måltiderna.

"Det handlar om matens kvalitet och tillgänglighet, hur man kan tackla naturliga säsongsvariationer och vilka anpassningar som livsmedelsproducenterna behöver göra för att deras produkter ska fungera i storköken, till exempel när det gäller förpackningsstorlekar."

Hon lyfte också fram att det finns en stor utvecklingspotential i regeringens vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa: att tydligare koppla alla fokusområden i matlandetsatsningen till dagens starka hälsotrend.