Inspirerande möte med engagerade skolbarn

”Det borde vara mer växter och lite musik i högtalarna.”

”Jag tycker att det är jobbigt när killarna skriker i matsalen. Men annars är det ganska bra här.”

”Jag tycker att det är viktigt att de inte ändrar mattanter hela tiden. Då blir jag blyg.”

”När man kommer till matsalen är man jättehungrig. Men viss mat är jättevattnig och då blir man inte hungrig längre.”

Rummet, mötet, maten. Barnen i den skolrestaurang där jag hälsade på häromdagen var rörande överens med oss i kompetenscentret att det är många saker som måste fungera för att man ska känna matglädje i skolan.

Syftet med mitt besök var att samla några citat som vi kan använda i en skrift vi tar fram om offentliga måltider. Det var inte svårt att få tankar och förslag om vad som är viktigt kring skolmåltiderna och hur det skulle kunna vara. Barnen är verkligen engagerade i skolmaten!

Jag gick därifrån inspirerad och stärkt i övertygelsen att vi prioriterar rätt frågor i arbetet med måltiderna i skolan, vården och omsorgen.

Nu är vi laddade inför höstens arbete!

Välkomna tillbaka till Måltidsbloggen efter sommaruppehållet!

Nu har vi laddat batterierna ordentligt och är redo att ta itu med höstens utmaningar i vårt arbete med att på olika sätt bidra till en positiv utveckling av de offentliga måltiderna i landet.

Hösten kommer att vara innehållsrik, nedan kan du se några av aktiviteterna som vi planerar för.

Vi kommer att:

• Presentera korta filmer om ”Måltiderna som pedagogiskt verktyg – i utomhusmiljö” och ”Barn i kök”
• Uppdatera Livsmedelsverkets råd Bra mat i skolan
• Samla in, sammanställa och publicera branschfakta
• Anordna en nätverksträff kring måltider för personer med intellektuell funktionsnedsättning
• Diskutera med ansvariga för databasen Dabas kring behovet av förbättrad näringsinformation i deras system
• Medverka i flera konferenser, bland andra MAT 2012 i Växjö, Matlandetkonferensen på Öland, Stora Måltidsdagen i Stockholm och Ny Nordisk Mats konferens i Oslo.
• Träffa branschfolk i bland annat i Jämtland, Dalarna, Östergötland och Skåne.
• Delta vid erfarenhetsutbyte med kollegor från Tyskland som besöker Sverige
• Sist men inte minst: Under november månad bjuda in till seminarier för politiker kring näringsriktiga skolmåltider på fyra platser runt om i landet.

Följ vårt arbete på bloggen under hösten. Full fart – nu kör vi!

Gärna fet fisk i förskolan och skolan – men undvik strömming

Nästan all fisk är nyttig. De flesta av oss skulle må bra av att äta mer fisk. Men det finns fisksorter som kan innehålla förhöjda halter av till exempel miljögiftet dioxin. Det gäller några feta fiskar som fiskas längs framför allt Norrlandskusten och vid Vänern och Vättern.

Många vet att gravida bör undvika att äta sådan fisk. Färre känner till att rådet också gäller barn och unga kvinnor, eftersom giftet lagras i kroppen.

I Livsmedelsverkets råd skriver vi att det är bra om skolan och förskolan serverar fisk 1­–2 gånger i veckan och att det en av gångerna bör vara fet fisk som sill, lax och makrill. Råden uppdateras nu och där förtydligas att man bör undvika fiskar som kan innehålla förhöjda halter miljögifter. Strömming bör undvikas helt.

I dagarna drar Livsmedelsverket igång informationskampanjen "All strömming är inte nyttig" för att öka kunskapen om riskerna. Kampanjen riktar sig främst till unga kvinnor, barnfamiljer, yrkesfiskare och fritidsfiskare i de regioner där problemen är störst.

Planerar du måltider i förskolan och skolan? Läs mer om vilka fisksorter som barn och unga bör undvika på kampanjsajten www.nyttigfisk.se.

Glad sommar!

Nu sommarstänger Måltidsbloggen.

Vi laddar batterierna och är tillbaka igen med nya friska tag under andra hälften av augusti. Då är det full fart igen med vårt arbete att på olika sätt bidra till en positiv utveckling av den svenska offentliga måltidsbranschen.

Till dess önskar vi er alla en riktigt skön sommar!

Almedalsveckan gav mersmak

Inspirerad och med stärkt engagemang lämnar jag Visby och årets Almedalsvecka. Veckan erbjöd ett fantastiskt utrymme för vår hjärtefråga offentliga måltider och en mängd aktörer lyfte ämnet på ett eller annat sätt. Några av seminarierna kan du läsa om här på Måltidsbloggen.

Veckan erbjöd många tillfällen att träffa andra aktörer inom den offentliga måltidsbranschen och som så många gånger förr slås jag av vilken kraft och engagemang det finns runt om i landet och hur starka vi blir när vi krokar arm. Nästa år hoppas och tror jag att vi blir ännu fler som lyfter den offentliga måltidsfrågan i Almedalen och att det blir ännu fler som kommer på seminarierna. 

Almedalsveckan är en politikervecka. Därför är det kanske inte så förvånande att en ekonomifråga ­– upphandlingsproblematiken – fick stort utrymme.  Det är positivt och lovande att det på senare tid verkar ha ljusnat något kring denna problematik. Färre talar nu om lagstiftningen som ett hinder för att köpa bra produkter och alla parter verkar överens om i vilken riktning vi ska gå.

På nationell politisk nivå finns ett engagemang för måltiderna i vården, skolan och omsorgen. Det engagemanget behöver sippra ned till beslutsfattare på lokal och regional nivå om måltiderna ska kunna bidra till att göra Sverige till det nya matlandet i Europa. För att arbetet i offentliga kök ska få högre status och locka till sig kompetent personal krävs att måltidsfrågan blir en hjärtefråga för fler kommun- och landstingspolitiker.  Bra måltider behöver inte kosta mer än dåliga, men ger många mervärden. 

Nästa års Almedalsvecka får vi se till att föra måltidsfrågorna ännu ett steg framåt!

Samma allergiinformation på restaurang som i butik

Samma krav på information om allergiframkallande ämnen (allergener) på livsmedel köpta i butik, som på mat du köper på restaurang eller äter i offentliga kök. Det är Livsmedelsverkets linje och också innehållet i en ny föreskrift, berättade Inger Andersson, vid det seminarium Astma- och allergiförbundet arrangerade i Almedalen.

I december 2014 måste livsmedelsföretagen leva upp till kraven i nya EU-gemensamma regler för märkning av mat som finns i den så kallade informationsförordningen. Marianne Jarl, Astma- och allergiförbundet, var tydlig med sin åsikt:

"Listan består av 14 allergener. Det är bara ett litet axplock av alla allergener som finns och att följa listan räcker inte om man vill skydda konsumenten. Istället gäller det för restauranger och storkök att hålla koll på vad man har i maten och få in det i arbetssätt och rutiner.”

Inger Andersson höll med och bjöd in aktörerna till kommande diskussioner om hur de nya reglerna ska hanteras.

”Att gå på restaurang eller äta mat i skolan tillhör ju själva livet och alla måste kunna känna sig trygga med maten.”

Stefan Lundin, Visita (före detta SHR), tyckte att de nya reglerna är bra. Han trodde inte på att ange allergener i menyerna.

”Det viktiga är kommunikationen mellan gästen och kocken. Frågar man om det finns det ärtor i maten så bör man kunna få svar på det.”

Kunskapen om allergener varierar stort på restauranger och storkök och Marianne Jarl berättade hur barn med allergier och överkänslighet kan hamna i mycket jobbiga sociala situationer när de känner att de inte kan lita på den information de får om maten.

Kompetens på tallrik

Sofia Berglund, Kommunal, inledde
med en faktagenomgång om måltider

Till ett av veckans mest ambitiösa seminarier hade Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan, Kommunal och LRF samlat representanter för hela kedjan från jord till bord: LRF, Martin&Servera, Miljöstyrningsrådet (MSR), Örebro läns landsting, Livsmedelsverket och Kommunal.

Vi fick också träffa skolkockarna Katarina Gustafsson och Marita Gunnarsson, som gav oss en inblick i hur de lagar mat av hög kvalitet och skapar måltidsglädje i Hässleholm.”Kvinnor kan...trolla med knäna! De åstadkommer något bra, trots dåliga förutsättningar.”, kommenterade Kommunals Annelie Nordström.

Mia Kling från Örebro läns landsting, Eva Sundberg, Livsmedelsverket och Nils Berntsson, Martin&Servera lyfte fram behoven av kompetens på flera nivåer: duktiga kostchefer, kunniga beslutsfattare och upphandlare som vet vilka krav de ska ställa krav och följer upp dem.

Kompetenta skolkockar från Hässleholm

Mljöstyrningsrådets Monica Sihlén uttryckte glädje över att kommuners och landstings ambitionsnivå vid upphandlingar har ökat. Och Sören Persson från LRF och vår egen Eva Sundberg efterlyste en närmare dialog mellan primärproducenter och storköken som ett sätt att förbättra upphandlingarna.

Magnus Kindbom (C) från Landsbygdsdepartementet och Matilda Ernkrans (S) från Jordbruksutskottet fanns även de på plats och kommenterade. Till dem skickade panelen med sina idéer om vad som bör göras för att utveckla måltiderna:

Hela panelen, minus Sören Persson

”Tala om och marknadsför de offentliga måltiderna!” tyckte Mia Kling och Monica Sihlén.

”Ingen legitimation höjer statusen på ett yrke om man inte kan försörja sig på jobbet.” menade Annelie Nordström.

”Förbättra insikten om att kvalitet lönar sig!”, sade Nils Berntsson.

”Möjligheterna att utbilda sig kring måltider på högskolenivå måste bli bättre. Och måltidsfrågorna borde ingå i utbildningen för yrkesgrupper som läkare och pedagoger.” efterlyste Eva Sundberg.

Matilda Ernkrans tycker att regeringen måste ha mer helhetstänk och långsiktighet i arbetet med mat och måltider, till exempel koppla ihop frågorna mer med miljö- och arbetsmarknadspolitiken.

Magnus Kindbom sade att det finns ett stort intresse för måltidsfrågor hos många av regeringens departement och minstrar. Han lovade att han ska göra sitt för att synliggöra det intresset mer och bidra ytterligare till ett helhetstänk kring måltiderna.