Slaget om skolmaten

Nu är äntligen Almedalen i gång! Vi rivstartade vår dag om offentliga måltider med en het drabbning kring skolmat. I två paneldebatter möttes först företrädare för olika viljeyttringar kring skolmaten och därefter myndigheter och politiker. Den första panelen illustrerade några av de olika drivkrafter som finns kring skolmåltidens utveckling idag. Medverkade gjorde Cecilia Blidö från Naturlig mat i skolan, Jonas Paulsson från Köttfri måndag, och Anette Gustawson som drivit frågan kring svenskt kött i sin kommun. Många starka viljeyttringar som inte alltid går ihop. Camilla Grandin, kostchef i Håbo kommun, gav inblick i kostchefens roll i att hantera alla olika önskemål och i vissa fall självutnämnda experter. Utveckling och engagemang är bra men vem och vilka ska man lyssna på? Det har blivit allt populärare att föräldrar och elever försöker få igenom sina preferenser på mat som specialkost av etiska skäl. Detta är inte vägen fram ansåg Brittis Benzler, regionråd (v), att lyfta kvaliteten på skolmåltiden kan inte göras som enskilda lösningar för små elevgrupper. Eskil Erlandsson, landsbygdsminister (c) höll med och ville se fler kommuner som sätter måltiderna först och antar en lokal mat och måltidspolicy.

Anna Ekström, GD på Skolverket poängterade att skolmåltiden ska bidra till barnens utveckling och inlärning. Men hon var också tydlig med att Skolverket inte kan eller vill föreskriva exakt vad som ska serveras utan hänvisade till råd och rekommendationer från Livsmedelverket. Brittis Benzler sa att det inte är debatten om vad som är hälsosam mat vi ska ha den lokala politiken till. Det är inte politikerna bra på. Näringsrekommendationerna bör vara basen och debatten bör lyftas en nivå.

Debatten och önskemål om höjd kvalitet är bra det tyckte alla paneldeltagare, men Eskil Erlandson menade även att vi kommer aldrig kunna göra alla nöjda samtidigt. Stig Orustfjord, Livsmedelsverkets GD tryckte på vikten av inte tappa helheten – det handlar både om vad och hur eleverna äter. Han tryckte också på att om alla ska få enskilda intressen tillgodosedda kommer inte resurserna räcka till de som verkligen behöver anpassad mat av medicinska skäl.

Många i publiken bidrog med frågor och synpunkter. Gösta Rik, skolkock (och måltidspedagog!) i Tyresö kommun, ställde sig upp på slutet och bad alla inblandade att sluta kasta frågan uppåt. Alla måste våga ta enskilt ansvar. Ett viktigt inlägg som gav gehör bland deltagarna. En annan i publiken lyfte frågan om vem som tar ansvar för VAD barnen äter av alla som serveras. Även Camilla Grandin tog upp detta genom att efterfråga bättre samverkan med pedagogerna i måltidssituationen.

Pär Bergkvist modererade skickligt seminariet och har även lyft problematiken i senaste numret av Magasin Måltid (nr 14). Pär hade som vision att ta ett par steg framåt i frågan men frågade sig på slutet om vi verkligen hade gjort det. Detta ÄR ett spretigt och komplext område!

I eftersnacket snappade vi upp många positiva kommentarer. Ämnet var mycket uppskattat och många såg det som en stor framgång att Skolverkets GD involverades, men elevorganisationen SVEA saknade elevrepresentanter i panelen. Många instämde i att en större tydlighet behövs på alla nivåer. Politiker och myndigheter behöver vara tydliga med visioner och råd, men tydligheten och stoltheten måste också finnas på lokal nivå bland såväl kostchefer, skolkockar, lärare och rektorer. Att de egna skolmåltiderna är bra och värda att värna om. Seminariet visade att många krafter finns och alla behöver se sin roll i att utveckla måltiderna i skolan.

Anna Ekström, Stig Orustfjord, Eskil Erlandsson, Brittis Benzler och Pär Berkvist