Nya näringsrekommendationer

I onsdags lanserades de nya svenska och nordiska näringsrekommendationerna (NNR) i Stockholm. Vid seminariet presenterade forskare från Sverige och Finland det omfattande vetenskapliga arbete som ligger bakom. Våra nordiska näringsrekommendationer har funnits i drygt 30 år och är bland de mest frekvent uppdaterade i världen, denna version är den femte i ordningen. 

De Nordiska näringsrekommendationerna handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR. Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. Läs mer om arbetet med att ta fram rekommendationerna här http://www.nnr5.org (på engelska).

Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk.



Bild från NNR 2012 - generella förändringar för ett mer hälsosamt kostmönster.

De Nordiska näringsrekommendationerna också är de officiella svenska. De utgör det vetenskapliga underlaget för att bland annat utarbeta kostråd och planera näringsriktig mat för många. Förutom rekommenderade kostmönster ger näringsrekommendationerna även information om rekommenderat dagligt intag av en mängd olika näringsämnen för många olika åldersgrupper.

 

Några nyheter från tidigare version (NNR 2004)

• Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma.
• Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket. Fettsnål kost är inte rekommenderat. 
• Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. Rekommendationen för det totala fettintaget till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats, men fokuset på fettkvalitet kvarstår.
• Det rekommenderade intaget av vitamin D har höjts för barn över två år, vuxna och personer över 75 år. Även selenrekommendationen har höjts för vuxna.
• En rekommendation för saltintaget hos barn 2-10 år har införts på 3-4 g/dag. Populationsmålet för vuxna är 6 gram/dag.

 

Hur påverkar förändingarna de offentliga måltiderna?

 

Vissa näringsämnen kräver sedan tidigare noggrann planering för att få till rätt mängder av, exempelvis salt, fettkvalitet, järn och vitamin D. Eftersom vitamin D höjs ytterligare kommer det bli än viktigare att få in bra D-vitaminkällor på menyerna som t ex den feta fisken (sill, makrill, lax) samt att använda D-vitaminberikade matfetter och mjölk. De mer generösa fettrekommendationerna ger mer utrymme för fett, men då i form av omättat fett från vegetabila oljor och feta fiskar.

 

Vi gör nu en översyn och justering av våra råd utifrån de nya näringsrekommendationerna. Nya referensvärden för skolmåltiderna kommer publiceras i november.

 

På livsmedelsverkets webbplats hittar du en svensk sammanfattning av näringsrekommendationerna och inom kort även en webbsändning från presentationerna vid lanseringen i Stockholm den 16 oktober.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/