Dialogmöte kring kostrekommendationerna

Den 27 maj träffade vi representanter från Dietisternas riksförbund, Kost och Näring, HFS-nätverket (Hälsofrämjande sjukhus) och Livsmedelsakademin för en inledande diskussion kring behov av förändrade kostrekommendationer för sjukhus och äldreomsorg med utgångspunkt från NNR 2012.  På mötet saknades tyvärr representation från Socialstyrelsen som även de fått en inbjudan.

Vi hade livliga diskussioner kring om något behöver ändras, vad som i så fall ska ändras, hur det ska ändras och vem som ska göra det.

Alla var rörande överens om att ett omtag behövs, inte bara en anpassning till nya referensvärden från NNR. Vi ser mötet den 27 maj som starten på detta viktiga och spännande arbete.  Vi i kompetenscentret har nu bollen att driva frågan vidare, nästa steg är att involvera Socialstyrelsen

I väntan på något faktiskt resultat från detta arbete så rekommenderar vi att man fortsättningsvis utgår från de riktlinjer som används idag.

Med på mötet var: Kost & Näring: Karin Henningsson och Marita Westerlund, DRF: Carin Andersson, Barbro Karelius och Ylva Orrevall. Livsmedelsakademin: Maria Biörklund Helgesson. HFS: Susanne Ask, Eva-Lena Eliasson, Kristina Sjöholm och  Anna Stubbendorf  som saknas på bilden. Livsmedelsverket: Inger Stevén, Eva Sundberg, samt Anna-Karin Quetel som tog bilden.

Vad är ”mat lagad från grunden” i storköksvärlden?

Kan storkök laga mat från grunden precis som lyxkrogen och hemmakocken? Vad innebär i så fall begreppet i dessa sammanhang? Kan man till exempel använda hackade, skalade och konserverade råvaror och ändå påstå att man lagar mat från grunden? Det är en fråga som diskuteras i många kommuner och landsting just nu.

Vi har tagit fram ett förslag på tolkning av vad begreppet ”mat lagad från grunden” innebär för er i storköksbranschen. Syftet är att underlätta för kommuner och landsting att bestämma ambitionsnivån – utifrån sina egna förutsättningar – när det gäller att laga mat från grunden.

Till vår hjälp har vi haft några representanter för storköksbranschen. Gruppen träffades första gången på GastroNord-mässan i Stockholm för att påbörja arbetet med detta. Vi var rörande överens om att det inte finns något ”rätt eller fel” och att man måste vara ödmjuk inför att alla inte klarar av att laga allt från grunden.

I arbetet har vi också hämtat inspiration från ett arbete som genomförts av Kost- och transportservice i Katrineholms kommun.

Läs om resultatet av gruppens arbete på Livsmedelsverkets webbplats.

Svårgreppbara begrepp

Bland alla begrepp vi rör oss med i branschen är nog de som rör närproducerad, lokal och regional mat de svåraste att komma överens om vad de egentligen innebär. Undrar om det ens är möjligt?!

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, driver ett projekt på det här temat. Igår var jag med på projektets halvtidskonferens här i Uppsala. En bra eftermiddag då begreppen, eller åtminstone problematiken kring begreppen, tydliggjordes.

 Ingela Hallberg, SLU ledde diskussionen

Forskning visar att det finns en mångfald av perspektiv, motiv och argument för och emot lokal mat. De skiljer sig också åt mellan olika världsdelar, länder och politiska sammanhang.

Alla argument för och emot lokal mat är inte nödvändigtvis byggda på fakta, snarare på enskilda individers och organisationers föreställningar om vad lokal mat är. Många associerar lokal mat med småskalig produktion, ekologiska varor, hantverksmässig produktion och/eller främjande av lokala mattraditioner.

Men oavsett vad forskningen visar är många konsumenter intresserade av lokal mat av olika skäl. Det påverkar förstås också arbetet med de offentliga måltiderna. Många kostchefer i kommuner och landsting efterfrågar stöd och riktlinjer kring detta för att underlätta i arbetet. Som ni förstår är det inte helt lätt för oss att leva upp till de förväntningarna!

Fortsättning följer…