torsdag 24 maj 2012

Skolinspektionen lyfter skolpolitikernas ansvar

En fluga gör ingen sommar och ett nytt ord i lagen gör ingen skillnad om ingen bryr sig om att följa upp om den följs.

Visst kan man kritisera Skolinspektionens granskning för att bara titta övergripande på skolmatsfrågan, men samtidigt är granskningen ett abrupt uppvaknande för många skolpolitiker.

Uppgiften att planera, genomföra och dokumentera skolmåltidernas kvalitet kan delegeras till en enskild tjänsteman, exempelvis en kostchef, men ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ligger alltid hos huvudmannen.
Skolinspektionen riktar kritik mot att huvudmännen i många fall inte efterfrågar dokumentation av att det som serveras i skolan verkligen är näringsriktigt. Man pekar med hela handen på politikerna i ansvariga kommunala nämnder och friskolornas bolagsstyrelser när man anser att ”Huvudmännen måste ta ett tydligare ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att de skolmåltider som erbjuds är näringsriktiga.”
Det finns idag flera bra verktyg för arbetet med näringsriktig skolmat, exempelvis Livsmedelsverkets råd Bra mat i skolan, flertalet näringsberäkningsprogram och det webbaserade verktyget SkolmatSverige. Det är hög tid att det systematiska kvalitetsarbetet kring skolmåltiderna (som redan bedrivs av många kostchefer) även lyfts upp på skolpolitikernas bord.

tisdag 22 maj 2012

Skolmatskvalitet kräver helhetsperspektiv

Det är klart att det vore toppen om kommunerna kunde satsa mer resurser på skolmåltiderna. Men bra skolmåltider behöver inte nödvändigtvis kosta mer än dåliga. Man kan till exempel komma långt genom att laga mer vegetariska rätter, god mat som verkligen äts upp och se till att ha system som minimerar svinnet.
LRF-satsningen Skolmatens Vänner presenterar i dagarna nya siffror om hur mycket pengar som kommunerna lägger på inköp av livsmedel till skolmaten. Undersökningen visar att det är stora skillnader. Livsmedelskostnaderna varierar mellan 6,43 och 14 kronor per portion (exklusive moms).
Därför vill jag ta tillfället i akt att lyfta hur viktigt det är att se på skolmåltiderna som en helhet. Att skolköken har tillgång till bra produkter är en förutsättning för att kunna laga bra mat. Lika betydelsefullt är personalens kompetens, elevinflytandet och måltidsmiljön. Det är först när vi lägger ihop alla dessa delar som vi får den verkliga bilden av hur bra måltiden faktiskt är.

onsdag 16 maj 2012

Uppmärksamma Måltidens dag den 18 oktober!

Temadagen Måltidens dag den 18 oktober är ett ypperligt tillfälle för landets kommuner att lyfta måltiderna i förskolan, skolan och omsorgen och matvanornas betydelse för hälsan.
Passa på att göra det ”lilla extra” i restaurangen den här dagen. Kanske livemusik eller en konstutställning, överraska matgästerna med en dessert, duka med finporslinet, anordna en dukningstävling eller varför inte något så enkelt som sugrör!
I år sammanfaller dagen med uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige (vecka 42) – ett uppdrag som Statens folkhälsoinstitut genomför i samverkan med oss på Livsmedelsverket.
Det finns med andra ord många möjligheter att sätta fokus på bra matvanor den här veckan. Många kommuner planerar just nu höstens skolmatsedlar. Du som är måltidsansvarig: Tänk in Måltidens dag och Ett friskare Sverige i de planerna!
Måltidens dag är ett initiativ från föreningen Låt måltiden blomma. Föreningen arbetar på ideell basis med att ge måltiden en mer lustfylld status och uppmärksamma det hälsosamma i möjligheten att samlas i lugn och ro runt ett dukat bord.

tisdag 15 maj 2012

Ingen rök utan eld!

I torsdags satt jag med i en paneldiskussion på Skolmatsdagen 2012, som arrangerades av nätverket Svenska Måltider. Tanken var att vi skulle ha en rykande het debatt kring den nya lagskrivningen om näringsriktiga skolmåltider. Det rök inte så värst tycker jag!
Faktum är att vi som satt i panelen, Christina Ridderman Karlsson från Skolinspektionen, Karin Lidén från Kost & Näring, Kerstin Sjölin från Södertälje kommun, Michael Bäckman från Huddinge kommun och jag, egentligen är överens om vad som behövs för att få till bra måltider: KUNSKAP är det allra viktigaste.
Moderatorn Tina Nordströms reflektion mot slutet av debatten var att frågan kanske problematiserats och förstorats i onödan på vissa håll.
Just nu pågår planeringen av vår och Skolverkets gemensamma informations- och utbildningssatsning om bra skolmåltider för fullt. Och såväl på Livsmedelsverket, Skolverket som i landets kommuner arbetar många med frågan hur vi på ett klokt sätt ska tolka och använda den nya lagskrivningen för att utveckla de svenska skolmåltiderna.

tisdag 8 maj 2012

Näring och måltidsglädje för äldre i omsorg

Att maten i äldreomsorgen ska vara bra – det vill säga god, näringsrik, säker och bidra till måltidsglädje – är något som vi alla skriver under på. Men det är inte alltid helt lätt att få ihop allt i praktiken.
Stora resurser läggs ned på att näringsberäkna matsedlar och portioner. Vissa menar att det finns risk för att beräkningarna inte fyller någon funktion och att det är en näst intill omöjlig uppgift att få till och upphandla näringsberäknade menyer som samtidigt är anpassade till den enskildes alla behov, vanor och önskemål.
Vi på Livsmedelsverket får många frågor från kostchefer och dietister som vill ha tydligare vägledning om hur man i kommunerna kan omsätta våra råd om Bra mat i äldreomsorgen och Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg i praktiken.
I förra veckan träffade vi en grupp sakkunniga för att tydliggöra problemet och komma närmare en lösning. Det var kostekonomer och dietister i olika verksamheter från Skåne till Norrbotten, representanter från Kost och närings fokusgrupp äldreomsorg, Dietisternas Riksförbund, DRF referensgrupp i geriatrik, samt från universitet och Socialstyrelsen.
Nu sammanfattar vi det som kom fram vid mötet för att sedan kunna diskutera frågan vidare med fler av er som jobbar för bra måltider i äldreomsorgen.