Visar inlägg med etikett kompetens. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kompetens. Visa alla inlägg

måndag 21 september 2015

Matglädje på persiskt äldreboende

Kostvetarstudenten och gästbloggaren
Sara Campbell
Detta blogginlägg är skrivet av Sara Campbell, studerande vid Uppsala Universitets kostvetarprogram som just nu gör sin praktik hos Livsmedelsverkets kompetenscentrum.

Förra veckan gjordes ett studiebesök på äldreboendet Persikan i Tensta, Stockholm. Persikan har som profil att alla i personalen ska kunna både det svenska och persiska språket. Hela atmosfären på äldreboendet präglas av en persisk kultur.

Vi fick träffa verksamhetschefen Salar Amjadi och tf. verksamhetschef Justine Andersson som berättade om boendets arbetssätt, persiska profil samt om hur måltiderna spelade en central roll för både personal och boenden på Persikan.  

Alla måltider lagas på plats och från grunden. Tillbehören och rätterna som serveras är från det persiska köket. Två engagerade kockar varvar arbetsdagarna. Det finns ett kök på varje avdelning, alla är öppna ut mot allrummet/matplatsen så de boende ska kunna se vad som försiggår och känna dofterna av igenkänd, nylagad mat. De boenden vill ha ständig tillgång på färsk frukt, vilket är ett välkommet och uppfyllt önskemål.



Justine berättade att måltiderna inte är strikt tidsstyrda, vill någon ha sin middag tidigare eller lunch senare så ordnas det glatt. Och om kvällarna, när gamla minnen bland de boendena återberättades sinsemellan, gick mackjärnen varma. Salar fyllde skrattande i att de inte hade problem med undernäring och att måltidsglädjen var stor.

Vi fick även hälsa på kock, vårdpersonal och några av de boenden, en dam berättade på persiska hur tacksam hon var över att få bo här, och vilket fantastiskt jobb personalen gjorde.

Persikans arbetssätt lämnar stort utrymme för flexibilitet, exempelvis hålls ett nära samarbete till anhöriga, vilka har tillåtelse att bo i sin anhöriges boende obegränsad tid.  Relationen mellan personal och boenden är mycket familjär och vid tillfälle både dansas och sjungs det i persisk anda på avdelningarna.

Vi fick en inblick i hur enkelt det faktiskt kan vara att få nöjda äldre om ett ordentligt engagemang och ett flexibelt synsätt finns att tillgå. Besöket var upplyftande, vi gick därifrån mätta och belåtna av den goda maten och glada för det hjärtliga bemötandet.

/ Sara Campbell

torsdag 2 juli 2015

Sjukhusmåltiden på frammarsch





















Bra ledarskap, kompetens och engagemang samt flexibilitet i alla led är viktiga faktorer för att skapa bra sjukhusmåltider. Vi måste också bli bättre på att kommunicera ut allt bra vi gör – för det händer mycket nu! Det är några av slutsatserna från De offentliga måltidernas dag sista seminarium Från utskälld till utsökt offentlig mat – hur svårt kan det vara?

Panelen bestod av Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen, Eva Sundberg, teamchef på Livsmedelsverket, Marianne Backrud-Hagberg, ordförande i Kost & Näring, Bengt von Zur-Mühlen, vice ordförande Sjukhusläkarna och Christer Holmgren, förvaltningschef Kalmar läns landsting. Moderator för seminariet var allas vår favoritkock Paul Svensson.


Måltiden lyftes som en central del av vården

Att måltiden är en central del av en bra vård och omsorg var alla rörande överens om. ”För en 80-åring som bryter höften kan felaktig sjukhusmat vara lika förödande som felaktig medicinering” sa Bengt från Sjukhusläkarna.

Christer berättade om Kalmar läns landsting resa, från att 2011 ha varit utskällda av missnöjda patienter och personal som inte mådde bra till att några år senare servera Sveriges bästa sjukhusmat. En viktig faktor har varit de måltidsvärdar som fungerar som en brygga mellan köket och vården. I tidigare blogginlägg kan du läsa mer om de fantastiska mellanmålen som de bjöd alla seminariedeltagare på. Mums!


Socialstyrelsen generaldirektör Lars-Erik Holm markerade att måltiderna i vård och omsorg är en viktig patientsäkerhetsfråga, något som Socialstyrelsen kommer att vara tydligare med framöver: ”Man kan konstatera att njutning har varit sekundär, man har sett det som att man tillhandahåller en produkt. Men nu ser Socialstyrelsen det på ett annat sätt, det är en patientsäkerhetsfråga. I en stressande situation som det är på sjukhus kan sjukhusmaten även vara som bomull för själen”.


Kompetens och engagemang är viktiga nycklar

Vikten av kompetens och engagemang i alla led betonades mycket i samtalet: ”Jag fick lära mig på utbildningen att mat är medicin, men så uppfattas det inte ute i verksamheten. Maten lämnar köket, men så funkar det inte den sista biten, de sista 30 centimetrarna” sa Marianne. Eva fyllde i: ”Organisationen och ledarskapet spelar en viktig roll på alla nivåer. För man måste samverka!”. 

”Vi måste skapa en miljö som gör att vi drar till oss dem som verkligen är engagerade. Sätta upp en tydlig målbild. Då blir det en rolig arbetsplats att vara på” var ett av Christers många kloka inspel under seminariet.


Mat istället för kost

Lars-Erik lyfte termologin som används när man talar om maten inom vården och omsorgen: ”Om vi ska få till det personcentrerade måste vi sluta prata om kost och näring och istället tala om mat. Det är ingen som går på restaurang och äter kost”. Flera instämde i detta, bl.a. Marianne: ”Det är nog så att vi har varit lite tråkiga. Tror också att vi måste tillbaka till det här med mat. Men idag är det så att undersköterskorna springer runt och ”delar mat”, det är så de säger…”

Moderatorn och kocken Paul Svensson bidrog också med kloka inspel i samtalet: ”Mjuka värden är det som skapar lust och det är lust som skapar stolthet och status”. ”Det finns så många mervärden i måltiden. Att känna att det är någon som bryr sig. Det där lilla extra som inte kostar något” fyllde Eva i.


Vi går åt rätt håll

Att vi går åt rätt håll var alla paneldeltagare överens om. Som Eva Sundberg uttryckte det: ”Jag tror faktiskt att vi är nära nu. Jag tror att branschen nu är mogen och vi har ett nära samarbete med Socialstyrelsen i de här frågorna".

Reflektionen från dagen är att sjukhusmåltiden verkligen är på frammarsch! Kalmar och Sörmland har visat att det är möjligt – och vi är säkra på att många fler kommer att haka på tåget :)



Munvattnande mellanmål i Almedalen

Landstinget i Kalmar briljerade på de offentliga måltidernas dag (30/6 2015) i Almedalen genom att bjuda på läckra mellanmål som numera finns på deras sjukhusmenyer. Smakproven bestod av gubbröra med danskt fullkornsbröd, salt fröknäcke med brie och syrad rödlök, rabarberkompott med kanelgrädde och en smoothie på vattenmelon, jordgubbar och tranbär. Mmmm....



Deras resa från utskälld till utsökt visar att ingenting är omöjligt. Men framgången har inte kommit av en slump utan tvärtom genom en mycket uttänkt strategi och ett tydligt ledarskap. Från utgångsläget trist och ratad satte man målet "Sverige bästa sjukhusmat". Personalen fick ett val att hänga med på resan eller kliva av och förväntningarna på medarbetarna höjdes. Om du inte kan ta ansvar för ditt jobb - gör nå't annat!



Det märktes tydligt på hela det energisprudlande Kalmar-gänget att man lyckats. 
Engagemanget, arbetsglädjen och stoltheten gick inte att ta miste på. Och de små läckra munsbitarna sjöng i gommen! Och pass på, nu satsar de redan mot nästa mål - VÄRLDENS bästa sjukhusmat! Vi hejar ivrigt på, men hoppas också att de får rejält med utmanare här på hemmaplan! :-)

Läs mer om satsningen på:
www.ltkalmar.se/forskning-och-forbattring/kvalitet-och-forbattringar/forbattringsarbete/sveriges-basta-sjukhusmat


tisdag 28 april 2015

Skolkockar ger effekt


Kockkompetens i skolkök
- ett bra sätt att främja bra matvanor!
Ny spännande forskning i USA har utvärderat effekten av professionella skolkockar i skolköken och resultaten är tydliga - elever på skolor som anlitar en professionell kock ökar sin konsumtion av frukt och grönsaker. Extra bra effekt får de skolor som dessutom presenterar maten på ett smart sätt. 


En studie gjordes i 14 grundskolor i USA 2011-2012. Totalt deltog ca 2600 elever i åldern 8-16 år. Interventionen pågick under 7 månader. Två skolorna anlitade en kock, fyra skolor förändrade sin servering, två skolor anlitade kock och förändrade sin servering ("smart servering") medan sex skolor fungerade som kontrollskolor där inga förändringar gjordes.


Kockarna arbetade 2-3 dgar/vecka på skolan, utbildade måltidspersonalen och utvecklade nya goda recept. De nya recepten innehöll mer fullkorn, mer färska och frysta livsmedel, nyttigare fett och kryddor utan salt. Flera av recepten finns samlade här: http://www.projectbread.org/reusable-components/accordions/download-files/school-food-cookbook.pdf


Den ändrade serveringen, "smart servering" eller "choice architecture", baseras på kunskaper inom beteendeforskning och marknadsföring. Den gick ut på att: 
  • Servera grönsaker före den varma maten
  • Exponera frukt i snygga uppläggningsfat
  • Erbjuda frukt vid kassan
  • Skyltar som uppmuntrar till att välja frukt och grönsaker
  • Placera osötad mjölk framför den sötade
Både skolorna med kock och de med "smart servering" ökade elevernas grönsaksportioner, allra bäst effekt hade skolorna med kockar samt skolorna med både kock och förändrad servering. Effekten kom inte genast utan först efter ett par månader.


Forskarna sammanfattar själva sina resultat med (vår egen översättning):
Skolor bör överväga både att samverka med kockar och att använda smart servering för att öka utbudet av frukt och grönsaker. Insatser för att förbättra smaken på skolmat med hjälp av professionella kockar borde prioriteras eftersom det var den enda metoden som även ökade konsumtionen. Denna effekt sågs efter att eleverna exponerats för den nya maten under sju månader. Det visar att skolor inte bör undvika nya, hälsosammare rätter även om de först möts med motstånd. 

Här kan du läsa en sammanfattning (på engelska)

Referens: Effects of Choice Architecture and Chef-enhanced Meals on the selection and consumption of Healthier School Foods. A Randomized Clinical Trial. Jama Pediatrics, march 23 2015

måndag 27 april 2015

Matprat med beslutsfattare

Äntligen får vi träffa landets beslutsfattare och prata måltider! SKLs Skolriksdag drog igång idag och håller på till imorgon. Målgruppen är alla som som leder och styr skolan med intressanta seminarier och många olika utställare med egna montrar. Däribland vi!


Det råder inget tvivel om att det finns ett stort intresse för måltiderna bland beslutsfattare. En strid ström av besökare kommer till vår monter för att få leka och labba lite med rödkål och morötter. Men också för att få svar på frågor och ta del av våra material, tips och idéer. Vi får frågor om alltifrån miljösmarta matval och pedagogiska måltider till upphandling och tillsatser. Stort som smått. Det finns ett stort behov av att 
vända och vrida på detaljerna. Det är viktigt, men än mer viktigt är att kommunpolitiker och skolchefer tar tag i de stora och övergripande måltidsfrågorna och lämnar detaljerna åt verksamheterna.


På vår önskelista till beslutsfattarna finns:

  • Satsa på kompetens och se till att kocken blir kollega med lärarna
  • Ta vara på måltiden - se till att den används som avspänt häng, glädjespridare och pedagogiskt verktyg
  • Se till helheten när ni sätter mål och visioner för måltiderna - med syfte att maten ska hamna i magen
  • Delaktighet ger engagemang - matgästen i fokus!






torsdag 5 mars 2015

School lunches that influence what goes into the family grocery basket

Ali Banzola works as a chef at Drottningdal’s school in Norrtälje, Sweden. We decided to join another school when they went on a field trip to Ali. For several years, Ali has worked consciously to get more students interested and curious about the school meals. The work has paid off. At first his homemade mashed potatoes, made from real potatoes, was met with skepticism, but soon the parents started to get complaints about the food at home instead. Today students notice directly if Ali is forced to add up with instant mashed potatoes.

- Students have become conscious! Now they even give opinions on what meat parents choose in the supermarket! says Ali.


The vegetarian dishes are another area where the children have changed their views. From being debated and rejected by the children, many vegetarian dishes are nowadays on request from the students. How did he do this? Ali mentions several important initiatives that probably have had great effect. 


The dialogue with the diners permeates the entire business. The kitchen door is wide open right in the middle of the school restaurant. Ali is always available and happy to interact with the diners during lunch - talking about the food and encouraging students to taste. Ali visit classes to explain why the menu is formed the way it is. For example, how expensive dishes like burgers can fit in occasionally with the help of less expensive dishes other days. Or how good vegetarian food is for the health, the environment and the wallet. The dialogue with the students is not something burdensome, on the contrary - their honesty and appreciation describes Ali as a clean source of energy.


Ali tried a few days to put "Taste-test" on the menu instead of the name of the dish. Teachers were instructed to ask the children to think of three things - how the dish looks, smells and tastes. After lunch, teachers were to ask the students to share their experiences and guess the ingredients and the name of the dish. The documentation from these lectures offers many intriguing student descriptions and reflections. In 2015, a school garden will be set up where the gardening is linked to teaching and celebrated with a big harvest festival in the fall. Of course the produce will be served in the school restaurant.


Students at Drottningdal’s school know where the school food come from. They talk a lot about how food is produced in Sweden and in other countries. The school and the kitchen have done field trips with students to a dairy farmer, potato grower and pig farmer. The school even bought and followed a whole pig during the fall until slaughter and then cooked and served with great reverence for Christmas dinner. Ali occasionally gets assistance from students in the kitchen. He has specifically asked the teachers to send down restless students to help him out with, for example peeling potatoes or slicing cucumber. Or sometimes he calls in student assistance for time-consuming tasks such as rolling meatballs. In doing this students grow and become great ambassadors for the served food “- I made this!”





It's impressive how Ali manage to integrate the meals in the school's educational activities, and also his contagious commitment and love of both the food and the diners.

The afternoon ended of course with a date for a return visit on the other school. It's awesome what something as simple as a field trip can provide. New ideas and a new perspective on the day-to-day job. Why don´t check out if there´s a business you would like to look up a little more closely, or just have an afternoon tea with!



Ali and his colleague Michaela.
PS. For more inspiration from the school restaurant in Drottningdal´s school check out their Facebook page!


This blogpost was written in English to celebrate the International School Meals Day - 5th of March! You can also find it in Swedish (see previous blogpost).

Skollunchen som påverkar vad som hamnar i familjens matkasse



Ali Banzola arbetar som kock på Drottningdals skola i Norrtälje kommun. Vi passade på att följa med ett matråd på en annan skola när de åkte dit på studiebesök. Sedan flera år tillbaka har Ali medvetet arbetat med att få fler elever intresserade och nyfikna på maten som serveras på skolan. Arbetet har gett resultat. Till en början möttes hans hemlagade potatismos med skepsis, men strax började föräldrarna få klagomål på maten hemma istället! Idag märker eleverna direkt om Ali tvingas skarva med pulvermoset.

- Barnen har blivit medvetna. Nu är de med och har synpunkter på vilket kött föräldrarna väljer i matbutiken! säger Ali.


Vegetariska rätterna är ett annat område där barnen tänkt om. Från att vara omdiskuterade och ratade av barnen finns många vegetariska rätter numera med på elevernas egna önskemenyer. Hur har han då gjort? Ali nämner flera viktiga insatser som sannolikt haft stor effekt.


Dialogen med barnen, matgästerna, genomsyrar hela verksamheten. Dörren till köket står vidöppen mitt i skolrestaurangen. Ali finns alltid tillgänglig och rör sig gärna ute bland matgästerna under lunchen för att berätta om maten och uppmuntra eleverna att smaka. Ali besöker ibland klasserna för att förklara hur han tänker och varför han lagar den mat han gör. Exempelvis hur dyrare maträtter som hamburgare får plats ibland med hjälp av lite billigare maträtter andra dagar. Och om hur bra vegetarisk mat är för både hälsan, miljön och plånboken. Kontakten med eleverna är inte något som kostar utan tvärtom – deras ärlighet och uppskattning beskriver Ali som en ren energikälla.

Ali testade att under några dagar sätta ”smaktest” på menyn istället för att skriva vad som serverades. Lärarna fick i uppdrag att uppmana barnen att tänka på tre saker – hur maträtten ser ut, luktar och smakar. Lektionen efter lunch skulle lärarna be eleverna berätta om sina upplevelser och låta eleverna gissa ingredienser och maträttens namn. Dokumentationen från dessa övningar bjuder på många spännande beskrivningar och reflektioner. 2015 kommer skolan anlägga kolonilotter på skolgården där arbetet knyter an till pedagogiken och avslutas med skördefest i höst. Självklart tillagas och serveras skörden i skolrestaurangen!

Eleverna på Drottningdals skola vet var maten i skolan kommer ifrån. Man pratar mycket om hur mat produceras i Sverige och i andra länder. Skolan och köket har tillsammans åkt på besök med eleverna hos mjölkbonde, potatisodlare och grisuppfödare. Skolan köpte till och med en hel gris som man följde under hösten fram till slakt och sedan tog tillvara och serverade med stor vördnad på julbordet. Ali får då och då hjälp av elever i köket. Han har särskilt bett lärarna skicka ned eleverna som har lite svårt att sitta still som då får hjälpa till med att exempelvis skala potatis eller skiva gurka. Eller ibland kallar han in elevhjälp för tidsödande uppgifter som att rulla köttbullar. Då växer eleverna och blir fantastiska ambassadörer för den serverade maten – ”den där har jag gjort”.



Det är imponerande hur Ali lyckats integrera måltiderna i skolans pedagogiska verksamhet, men självklart även hans smittande engagemang och kärlek till både maten och matgästerna.

Studiebesöket avslutades såklart med ett datum för en ny träff på den andra skolan. Det är häftigt vad något så enkelt som ett studiebesök kan ge. Nya idéer och ett nytt perspektiv på den egna vardagen. Kanske det finns en verksamhet i din närhet du skulle vilja kolla lite närmare på - eller bara ta en eftermiddagsfika med!


Ali och kollegan Michaela.
PS. För mer inspiration från köket på Drottningdals skola kan du kolla in deras Facebook-sida!


För att fira International School Meals Day den 5 mars finns denna bloggpost även på engelska (se nästa inlägg).


tisdag 2 december 2014

Måltidsansvariga på Karolinska sjukhuset

För att öka måltidskompetensen och förbättra kvaliteten på patientmåltiden genomförde Stockholms Läns Landsting och Karolinska Universitetssjukhuset under 2014 en utbildning för måltidsansvariga i vårdavdelningsköken.

Enligt initiativtagarna fungerade utbildningssatsningen som en tydlig statushöjare för hela arbetet med patientmåltiden.Deltagarna var mycket positiva till upplägget och genomförandet. 

 – En av utmaningarna var att deltagarna hade väldigt olika förkunskaper, säger Catarina Offe, kostcontroller och en av initiativtagarna till utbildningen. Kanske något att tänka på i framtida satsningar.

Kursplanen innehåller 14 kursavsnitt med sammanlagt 120 undervisningstimmar. Utbildningen genomfördes som en pilotutbildning och tanken är att andra landsting enkelt ska kunna kopiera och vidareutveckla materialet. Medel kom från Matlandet satsningen. Hela
utbildningsplanen finns tillgänglig på webbsidorna om sjukhusmåltiden på Livsmedelsverkets webbplats.

Stolta och glada kursdeltagare under den högtidliga avslutningen.

torsdag 23 oktober 2014

Sista chansen att anmäla sig till Branschdagarna

Så roligt att intresset är så stort för våra Branschdagar den 11 och 12 november i Stockholm! Anmälningarna har runnit in i en jämn ström och vi är nu nära taket på 300 deltagare. Men det finns platser kvar så är du inte anmäld så gör det nu. Sista anmälningsdagen är på måndag den 27 oktober.
När vi tittar på de anmälningar som är gjorda ser vi en bred representation från många delar av branschen. Särskilt roligt är att så många kommuner finns representerade. En del av dessa kommer att visa upp utvecklingsprojekt och aktiviteter de genomför för att höja kvalitén i sina måltider. Så missa inte chansen att få inspiration, kunskap och träffa kollegor från hela landet.  Program och anmälan hittar du här

torsdag 11 september 2014

Välkommen till Branschdagar 11-12 november!

Vid nyår går tiden ut för vårt projekt Nationellt kompetens-
centrum för offentliga måltider. Men innan dess ska vi hinna med att avsluta våra uppdrag och göra andra roliga och intressanta saker. Bland annat att arrangera branschdagar för alla som arbetar med offentliga måltider den 11-12 november i Stockholm.

Dagen innan, den 10 november, träffas nätverket Mat, Måltider och funktions
nedsättning dit alla också är välkomna.

Tisdag den 11 november har rubriken Aktuell forskning om offentliga måltider. Vi får en inblick i intressanta forskningsprojekt om förskolan, skolan, hemtjänsten, sjukhus och gruppbostäder och tillfälle att diskutera hur de kan tillämpas i verksamheterna. Dagen avslutas med ett mycket spännande föredrag om ”Funktionell dumhet i organisationer”

Den andra dagen den 12 november har rubriken Aktuella branschfrågor på Livsmedelsverket. Då summerar vi vår projekttid i Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg och berättar om våra uppdrag som avslutas i höst. Experter från Livsmedelsverket medverkar och informerar om aktuella frågor som allergi och de nya reglerna om information till matgästerna.

Vi fortsätter också på temat för vårt seminarium i Almedalen med rubriken Slaget om skolmaten. Vem ska bestämma om vilken mat som ska serveras i skolrestaurangerna? Är ökad individualisering ett hot eller en möjlighet?

På kvällen den 11 november finns möjlighet att delta i en middag

Vi hoppas och tror att det blir riktigt intressanta dagar som kommer att ge både ny kunskap, inspiration och tillfälle att umgås med hundratals kollegor från hela landet.

Just du ska känna dig varmt välkommen!

Du kan anmäla dig till en eller flera dagar. Deltagaravgift: 250 kr/dag den 11-12 november. Nätverksträffen den 10 november är kostnadsfri.


Det är begränsat antal platser. Vid många anmälningar förbehåller vi oss rätten att fördela platserna.


 Program och anmälan



fredag 16 maj 2014

Matrevolution idag!

I dag anordnas för tredje gången Food Revolution Day världen runt - på initiativ av Jamie Oliver och hans stiftelse Jamie Olivers Food Foundation i Storbritannien och i USA samt The Good Foundation i Australien. Syftet är att lyfta betydelsen av att ha grundläggande matlagningskunskaper och att kunna laga god mat från grunden och fokus ligger hos barn och unga.

http://www.foodrevolutionday.com/ 
Läs mer på smakfulla bloggen som Ulrika på Skolmatsakademin i Västra Götaland skriver.


fredag 2 maj 2014

Seminarietips!

SIK anordnar i maj seminariet ”Skolmåltiden – för mål i tiden!” på fyra olika orter. Lund den 14 maj, Stockholm den 19 maj, Örnsköldsvik den 20 maj och Göteborg den 3 juni. Seminariet tar upp följande:
Foto: SIK

  • Hur kan skolmåltiden bli en positiv upplevelse med mätta och nöjda måltidsgäster?
  • Hur ökar vi det positiva engagemanget, medvetandet och möjligheterna för personalen att arbeta med miljö- och kvalitetsförbättringar?
  • Vilka råvaruval har stor eller liten betydelse ur klimatsynpunkt och varför är det så?
  • Hur gör man miljömedvetna val?
  • Hur kan man arbeta med svinn?

  • Ansvariga/kontaktpersoner: Britta Florén, britta.floren@sik.se och Mia Prim, mia.prim@sik.se. Seminariet kostar 2900 kr + moms. Rabatt ges om man anmäler fler deltagare från samma organisation.
    Det finns fortfarande platser kvar. Läs mer och anmäl på denna länk:
    anmälan
     

onsdag 16 april 2014

Måltidskunskap i nya allmänna råd från socialstyrelsen

Den 8 april publicerade Socialstyrelsen allmänna råd om kunskaper som bör finna hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning.

Dessa nya allmänna råd, är ett litet steg
framåt då det gäller mat, måltider och hälsa.
 
 Under rubriken; Aktiviteter i vardagen, står att kunskap om matlagning och förmåga att tillsammans med den en­skilde tillaga måltider är ett baskrav. Då det gäller hälsa ska personal minst ha kunskaper om vilken betydelse mat och näring har för människors hälsa och välbefinnande samt kunskap om vilka hälsoproblem som ofta förekommer i kombination med funktionsnedsättning. Råden förtydligar att all personal bör vid behov få fortbildning och handledning kring de kunskaper och förmågor som anges i de allmänna råden. Läs hela det allmänna rådet här .

onsdag 30 oktober 2013

Enkätundersökning visar lågt intresse för offentliga måltider bland studenter

När jag började min praktik här på Livsmedelsverket deltog jag i en workshop om kompetensförsörjning i de offentliga köken. Framtidstron och engagemanget var stort och där satt jag uppslukad av alla goda ideer.
 
Som ensam student i sällskapet funderade jag hur intressant mina likar tycker det är med den offentliga måltidsverksamheten. Hur mycket vet man och hur intressant är det för en 16-åring som läser på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet eller för en 25-åring på Kostvetarprogrammet?

Efter work shopen bollade jag ideér med Eva Sundberg, min handledare och kom fram till att det vore klokt att skicka ut en enkät och undersöka intresset.

Enkäten skickades ut till både koststuderande på universitetsnivå i Uppsala, Umeå och Göteborg och elever på Restaurang- och livsmedels-

programmet på 13 olika gymnasium i 13 län. 

Sammanfattning av enkätundersökningen:

- 15 procent av 180 gymnasieelever kan tänka sig att jobba som kock på förskola, skola, äldreboende eller sjukhus. 
 
- Den vanligaste kombinationen av svarsalternativ var ”att jobba som kock på privat restaurang” och ”att inte jobba som kock överhuvudtaget”. (De andra svarsalternativen var att jobba som kock på skola, förskola, äldreboende och sjukhus.)

-Generellt är kunskapen kring offentliga måltider väldigt låg

 
-46 procent av 85 koststuderande på universitetsnivå pluggar vidare med den offentliga måltidsverksamheten som orsak

-65 procent av dessa anser att den offentliga sektorn är mycket intressant

-47 procent har någon form av tidigare arbetslivserfarenhet från restaurang – och storköksbranschen


Utifrån dessa siffror är min slutsats att intresset måste öka, framförallt hos eleverna som läser till kockar, de är framtiden! 

Elin Karlsson, Student