Internationella Sapere-forskare träffades på Livsmedelsverket!

Under två dagar i slutet av september hade Livsmedelsverket äran att vara värdar för ett vetenskapligt Sapere-symposium för forskare inom Sapere-metoden. En årlig nätverksträff som arrangerats i olika länder sedan ett par år tillbaka. Syftet med nätverket är att stärka den vetenskapliga forskningen kring barns smakutveckling och Sapere-metoden. Sapere-metoden är en vetenskapligt utvecklad sensorisk träning med barn, i syfte att väcka barns matlust, nyfikenhet på nya smaker och medvetandegöra om sinnenas samverkan. Livsmedelsverket har nyligen uppdaterat en lärarhandledning ”Mat för alla sinnen”, baserat på Sapere-metoden. Se tidigare inlägg, alt vår hemsida för mer information. http://maltidsbloggen.blogspot.se/search?q=sapere

http://www.livsmedelsverket.se/skolmaterial#Mat%20för%20alla%20sinnen

Deltagarna bestod av ett trettiotal forskare och andra verksamma inom Sapere-metoden från många delar av världen. Nederländerna, Frankrike, Norge Danmark, Finland, Tjeckien, Italien, Schweiz, Sverige, Tyskland samt Japan var representerade. De delade med sig av spännande projekt och studier till intresserade deltagare. Många projekt som gjorts var på förskolor på barn mellan 2-5 år. Att jobba med så små barn är relativt nytt och kräver kreativitet för att kringgå utmaningar såsom att barn har lite tålamod och begränsad verbal tillgång. Laura Gennaro från Italien berättade om EUs school fruit programme, ur vilket Italien vidareutvecklat egna insatser och mätningar. Programmets syfte är att öka barns acceptans och vanor av frukt- och grönsakskonsumtion. En av metoderna var ett olympiskt fruktspel, med fantasirika grenar för att göra det motiverande för barnen att äta mer och fler typer av frukt och grönt.

De mest långväga gästerna Junichiro Somei och Yaeko Kawaguchi från Japan kom med stort intresse för europeiska framgångar med Sapere och pratade om sitt arbete med att lyfta smaken umami och hur man kan utvinna den ur olika råvaror. Med sig hade de en lång torkad algväxt som alla tyckte var roligt att få känna och lukta på.

Till lunch hade vi bjudit in Ali Banzola, kock på Drottningdals skola i Norrtälje. Ali är väldigt mån om att engagera barn i hur måltiden går från jord till bord. Med sig hade han 4 proffsiga skolkockar, elever i årskurs 6 som imponerade med sin matlagning och härliga utstrålning. De servereade en god nudelwok med färska grönsaker och närproducerat kött samt en egenbakad cheesecake med färska bär till dessert. Gästerna visade stor uppskattning för den icketraditionella konferenslunchen.

 
På Drottningdalkökets FB-sida finns mer information och inspiration till att skapa hållbara, goda måltider tillsammans med barn. https://www.facebook.com/Drottningdals-kök-337136409745053/timeline/?ref=page_internal 

Det var två kunskapsrika och sociala dagar, nästa års träff hålls i Norge. Om ni är intresserade av att veta mer om nätverket eller ta del av mer dokumentation från symposiet är ni välkomna att höra av er till Anna-Karin Quetel. 

/Sara Campbell

Livsmedelsverkets Mat- och måltidskonferens – anmälan är öppen!

Nu är det hög tid att anmäla dig till Livsmedelsverkets Mat- och måltidskonferens 9-12 november. Välj de dagar som intresserar just dig - och sprid gärna inbjudan till kollegor!

Vi startar måndagen den 9 november med en nätverksdag för nätverket Mat, måltider och funktionsnedsättning. På tisdagen den 10 november är det branschdag för måltider i vård, skola och omsorg – det vill säga fullt fokus på offentliga måltider!

Den 11 november informerar Livsmedelsverket om sitt arbete för att främja bra matvanor. Givetvis kommer de offentliga måltiderna att ta stor plats även denna dag. Nytt för i år är att vi förlänger konferensen med ytterligare en dag, denna med fokus på kommunalt och regionalt folkhälsoarbete kring bra matvanor. Målgrupperna för de olika dagarna kommer alltså att variera något.

Läs mer och anmäl er till konferensen här. Sista dag för anmälan är den 9 oktober.

Flyer för spridning (PDF)

Ta tillfället i akt och visa upp allt bra ni gör!

I anslutning till konferenssalen finns plats för utställare. Den ytan vill vi under tisdagen och torsdagen fylla med inspiration från hela landet. Har ni gjort projekt/aktiviteter som bidragit till att utveckla måltiderna i er kommun/landsting/region? Visa upp det på vår konferens – tillsammans inspirerar vi varandra!

Platsen för varje utställare består av ett bord och plats för en roll-up eller liten skärm. Maila intresse och en kort beskrivning av ert projekt/aktivitet till Karin Lilja, karin.lilja@slv.se, senast den 16 oktober.

Skolkockar ger effekt

Kockkompetens i skolkök
- ett bra sätt att främja bra matvanor!

Ny spännande forskning i USA har utvärderat effekten av professionella skolkockar i skolköken och resultaten är tydliga - elever på skolor som anlitar en professionell kock ökar sin konsumtion av frukt och grönsaker. Extra bra effekt får de skolor som dessutom presenterar maten på ett smart sätt. 

En studie gjordes i 14 grundskolor i USA 2011-2012. Totalt deltog ca 2600 elever i åldern 8-16 år. Interventionen pågick under 7 månader. Två skolorna anlitade en kock, fyra skolor förändrade sin servering, två skolor anlitade kock och förändrade sin servering ("smart servering") medan sex skolor fungerade som kontrollskolor där inga förändringar gjordes.

Kockarna arbetade 2-3 dgar/vecka på skolan, utbildade måltidspersonalen och utvecklade nya goda recept. De nya recepten innehöll mer fullkorn, mer färska och frysta livsmedel, nyttigare fett och kryddor utan salt. Flera av recepten finns samlade här: http://www.projectbread.org/reusable-components/accordions/download-files/school-food-cookbook.pdf

Den ändrade serveringen, "smart servering" eller "choice architecture", baseras på kunskaper inom beteendeforskning och marknadsföring. Den gick ut på att: 

• Servera grönsaker före den varma maten
• Exponera frukt i snygga uppläggningsfat
• Erbjuda frukt vid kassan
• Skyltar som uppmuntrar till att välja frukt och grönsaker
• Placera osötad mjölk framför den sötade

Både skolorna med kock och de med "smart servering" ökade elevernas grönsaksportioner, allra bäst effekt hade skolorna med kockar samt skolorna med både kock och förändrad servering. Effekten kom inte genast utan först efter ett par månader.

Forskarna sammanfattar själva sina resultat med (vår egen översättning):

Skolor bör överväga både att samverka med kockar och att använda smart servering för att öka utbudet av frukt och grönsaker. Insatser för att förbättra smaken på skolmat med hjälp av professionella kockar borde prioriteras eftersom det var den enda metoden som även ökade konsumtionen. Denna effekt sågs efter att eleverna exponerats för den nya maten under sju månader. Det visar att skolor inte bör undvika nya, hälsosammare rätter även om de först möts med motstånd. 

Här kan du läsa en sammanfattning (på engelska)

Referens: Effects of Choice Architecture and Chef-enhanced Meals on the selection and consumption of Healthier School Foods. A Randomized Clinical Trial. Jama Pediatrics, march 23 2015

Ny unik kartläggning av skolmat i EU

För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder. 





Rapporten "Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland" hittar du här: 
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf  

Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:

Länder med obligatoriska (orange)
och frivilliga (blå) skolmatspolicys.
(bild från rapporten)

• Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
• Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
• 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
• De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
• Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
• Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
• Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan

I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år. 

Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) - EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.

Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa - både i teori och praktik. 

Skolor och elever sökes!

Hur mycket frukt och grönsaker äter barn och ungdomar i Sverige? Livsmedelsverket söker nyfikna skolelever som vill vara forskningsassistenter för en dag och ta reda på det. Deltagarna ska under en dag anteckna hur mycket frukt och grönsaker de äter, både i skolan och hemma. Eleverna får delta i riktig forskning samtidigt som de lär de sig mer om vad maten innehåller och hur den påverkar hälsan.
Eleverna kommer under en dag att registrera hur mycket frukt och grönsaker de äter, både i skolan och hemma. Varje klass kommer därtill att dokumentera – i ord och bild – hur serveringen av grönsaker ser ut i skolrestaurangen. 

Uppmuntra gärna skolorna i ditt kontaktnät att vara med då detta ger viktig kunskap om barn och ungdomars matvanor och hur skolmåltiden kan påverka.
Läs mer och anmäl här:http://forskarfredag.se/gronsaksforsoket/

Semininarium med smaken i centrum

Ett seminarium med smaken i centrum anordnas den 21 maj i Göteborg av Nordic Taste & Flavour Center. På programmet står bland annat god mat inom vården och äldreomsorgen, saperemetoden, måltidsupplevelsen i skolan ur elevers perspektiv.
Sista anmälningsdag den 12 maj. Inbjudan finns här.

Boka in 11-12 november!

Den 11-12 november planerar vi för två dagar om offentliga måltider i Stockholm. Den 11:e planeras en dag med aktuell forskning om offentliga måltider som tema. Vi hoppas på en dag då ett antal forskare medverkar och berättar om sitt arbete och hur det kan omsättas i praktiken. Dagen efter genomförs en Branschdag med information om aktuella frågor från Livsmedelsverket och möjlighet att träffa kollegor i branschen. Mer information kommer här på bloggen.

Verktyg som lyfter skolmåltidskvalitet

I måndags publicerades SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet läsåret 2012/13. Kartläggningen omfattar 11 procent av landets skolor och visar att det finns mycket som är bra. Samtidigt finns det områden kvar att utveckla, både vad gäller maten på tallriken och måltidsmiljön. Ur ett internationellt perspektiv är våra svenska skolmåltider unika och ett riktigt guldägg att ta vara på.

SkolmatSverige är ett kostnadsfritt verktyg som lanserades 2012. Det är framtaget för att skolor ska kunna bedöma och utveckla kvaliteten på sina måltider. Det är glädjande att ungefär var fjärde skola i landet nu är registrerade som användare på SkolmatSverige och därmed får stöd i att systematiskt förbättra kvaliteten på hela måltiderna.

Klipp från media:

Heléne Gustafsson, områdeschef för Måltid Norra Hisingen i Göteborg, berättar att de jobbar systematiskt med såväl måltidernas kvalitet som med personalfrågorna. Läs mer på Sveriges kommuner och Landstings facebooksida: https://www.facebook.com/#!/sverigeskommunerochlandsting?fref=ts

Haifa Akkawi, kökschef på Akebyskolan i Rinkeby, Stockholm berättar om hur de arbetar för att få nöjda matgäster. Inslag från TV4 nyheter: http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/skolmaten-kartlagd-2491943

 

Nya näringsrekommendationer

I onsdags lanserades de nya svenska och nordiska näringsrekommendationerna (NNR) i Stockholm. Vid seminariet presenterade forskare från Sverige och Finland det omfattande vetenskapliga arbete som ligger bakom. Våra nordiska näringsrekommendationer har funnits i drygt 30 år och är bland de mest frekvent uppdaterade i världen, denna version är den femte i ordningen. 

De Nordiska näringsrekommendationerna handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR. Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. Läs mer om arbetet med att ta fram rekommendationerna här http://www.nnr5.org (på engelska).

Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk.



Bild från NNR 2012 - generella förändringar för ett mer hälsosamt kostmönster.

De Nordiska näringsrekommendationerna också är de officiella svenska. De utgör det vetenskapliga underlaget för att bland annat utarbeta kostråd och planera näringsriktig mat för många. Förutom rekommenderade kostmönster ger näringsrekommendationerna även information om rekommenderat dagligt intag av en mängd olika näringsämnen för många olika åldersgrupper.

 

Några nyheter från tidigare version (NNR 2004)

• Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma.
• Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket. Fettsnål kost är inte rekommenderat. 
• Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. Rekommendationen för det totala fettintaget till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats, men fokuset på fettkvalitet kvarstår.
• Det rekommenderade intaget av vitamin D har höjts för barn över två år, vuxna och personer över 75 år. Även selenrekommendationen har höjts för vuxna.
• En rekommendation för saltintaget hos barn 2-10 år har införts på 3-4 g/dag. Populationsmålet för vuxna är 6 gram/dag.

 

Hur påverkar förändingarna de offentliga måltiderna?

 

Vissa näringsämnen kräver sedan tidigare noggrann planering för att få till rätt mängder av, exempelvis salt, fettkvalitet, järn och vitamin D. Eftersom vitamin D höjs ytterligare kommer det bli än viktigare att få in bra D-vitaminkällor på menyerna som t ex den feta fisken (sill, makrill, lax) samt att använda D-vitaminberikade matfetter och mjölk. De mer generösa fettrekommendationerna ger mer utrymme för fett, men då i form av omättat fett från vegetabila oljor och feta fiskar.

 

Vi gör nu en översyn och justering av våra råd utifrån de nya näringsrekommendationerna. Nya referensvärden för skolmåltiderna kommer publiceras i november.

 

På livsmedelsverkets webbplats hittar du en svensk sammanfattning av näringsrekommendationerna och inom kort även en webbsändning från presentationerna vid lanseringen i Stockholm den 16 oktober.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/

 

 

 

Bra service kostar inget!

...de kloka orden kom från Emilia Åman (EU-projekt MEDEL) som var en av många inspirerande talare när SIK bjöd in till en dag om skolmåltiden med matgästen i fokus den 10 oktober 2013 i Göteborg.

 

Mia Prim, måltidsforskare vid SIK och projektledare för "Den svenska skolmaten - en gastronomisk måltidsupplevelse" berättade om deras observationer av skolmatsalar och intervjuer med elever. Den serverade maten var ofta bra men det fanns stor förbättringspotential i måltidsmiljön och de möten som måltiden erbjöd. En viktig aspekt var tiden - att se till att varje elev kan sitta i lugn och ro och äta upp sin mat. I vissa fall var eleverna tvugna att gå för nästa matlag var på ingång, andra gånger handlade det om gruppdynamik - någon i gruppen reste sig och gick och då följde flera med utan att ha ätit upp.

 

 Just nu gör Mia en nationell enkätundersökning för att ta reda på hur en riktigt bra skolmåltid ska vara. Enkäten vänder sig till elever i årskurs 3-9 samt skolrestaurangspersonal och pedagoger som arbetar i grundskolan. Du som är elev, måltidspersonal eller pedagog - gå in och svara på: http://projekt.sik.se/liss/skolmaltidsupplevelsen/

 

Jag och Lars Åke Bäckman från Skolverket berättade om hur måltiden är en del av utbildningen och hur den bidrar till skolans uppdrag. Måltiden är mer än det som ligger på tallriken och Lars Åke sammanfattade rektorns ansvarsområden kring måltiden:

• Ställ krav och följ upp
• Organisera/schemalägga
• Trivsam måltidsmiljö
• Vuxna och elever äter tillsammans
• Samverkan och kommunikation

Fridaskolans presentation

Programmet var späckat med intressanta föredragningar från forskning till praktik. Fridaskolan avslutade med en underbar presentation av deras måltidsarbete som hänger ihop med hela skolans värdegrund. Mycket kärlek, närvaro och go mat! Missa inte filmen de visade - energin och engagemanget är grymt smittsamt!

 

 

All dokumentation från seminariet kommer läggas ut på projektetshemsida inom kort:



http://projekt.sik.se/liss/skolmaltidsupplevelsen/

 

Tack SIK för en innehållsrik och engagerad dag!



Emilia Åman, EU-projekt MEDEL



 

Nätverksträff; Mat, måltider och funktionsnedsättning

Förra året startade vi ett nätverk för att underlätta erfarenhetsutbyte mellan personer som arbetar övergripande med måltidsfrågor inom LSS-omsorgen. Vi började med en mejlgrupp  och bjöd in till vår första nätverksträff för exakt ett år sedan. Igår var det dags att träffas igen.

Utställning av OrdBild

Deltagaratalet var fyrdubblat sedan förra året och programmet digert.  Bland några av programpunkterna kan nämnas Helena Bergström Forskare från KI som visade lite förhands tendenser från sitt arbete med Hälsofrämjande gruppbostad som börjar närma sig resultat.  Eva Flygare Wallen även hon från KI berättade om sin forskning kring metabolt syndrom hos ungdomar i särskola. Där en specialtallrik med tallriksmodellen har använts.  Päivi Adolfsson från Uppsala Universitet delgav några observationer från sin forskning. Ann-Kristin Ölund Från Nka och Sunderby Sjukhus berättade om sina erfarenheter som läkare i Ät- och näringsteam.  Uppskattat var även Uppsalas dagliga verksamhet OrdBild, som ordnade en liten utställning för oss med allt sitt fina material. Under diskussionen på eftermiddagen framkom flera önskemål och tankar kring nätverkets fortsatta arbete, som vi kommer att arbeta vidare utifrån.

Frukost i skolan

Förra veckan efterlyste vi exempel på skolfrukostar, gärna sådana satsningar som hade utvärderats. Vi fick in en hel del och här nedanför kan du ta del av dem. Stort tack till alla ni som bidragit! Lägg gärna in fler exempel i kommentarsfältet eller kontakta oss på mejl eller telefon!
 

Montessoriskolan, Visby

Startar den 9 september 2013 en satsning på kostnadsfri frukost för skolans alla 59 elever. Började som enstaka frukostserveringar under skolans hälsoveckor, men nu har man beslutat att servera frukost varje dag. Förhoppningen är att satsningen ska leda till bättre koncentrationsförmåga och minnesförmåga. Men även att det ska ge en lugn start på dagen och gynna samvaron på skolan.
http://montessori.imcode.com/

Huddinge gymnasium

Kostnadsfri ”hotell”-frukost för alla elever. http://www.huddingegymnasiet.se/Om-HGY/

Enskede Gårds gymnasium

Har serverat skolfrukost i ett år. Många elever med behov av särskilt stöd. Av ca 500 elever väljer ca 30 att äta frukost, men man ser en långsam ökning under hela föregående läsår och räknar med en fortsatt ökning. Erbjuder gratis frukost; smörgås, fil, jos samt kaffe eller te. Vi erbjuder även frukost till personal för 15kr.

”För de som äter frukost kan vi se en ökad koncentrationsförmåga. Det innebär också att elever som tidigare hade svårt att komma i tid nu gör det. Eftersom att många ur personalen väljer att äta frukost på skolan eller att ta en fika tillsammans vid samma tid har vi skapat en naturlig mötesplats mellan elever och personal i elevcafeterian varje morgon. Ökad vuxennärvaro utanför lektionstid är något vi strävar efter då vi ser att goda relationer mellan elever och personal är gynnsamt för lärandet. Den effekt av skolfrukosten som varit lättast att mäta är att det bidragit till ökad trygghet och studiero för hela skolan!”/Jennie Rosengren, rektor

http://enskedegardsgymnasium.stockholm.se/elevcafe

Samtliga skolor i stadsdelsförvaltningen Angered
Alla grundskolor (F-9) serverar varje dag en kostnadsfri skolfrukost sedan höstterminen 2011.
www.goteborg.se/angered

Hjulstaskolan, Stockholm

Serverar sedan länge skolfrukost. I en uppsats från Malmö högskola[1] citeras en artikel från 1998 [2] som beskriver satsningen så här: "Av de 700 elever som erbjöds gratis frukost var det mellan 150 och 200 som åt frukost på skolan varje morgon, vilket blev ett naturligt urval av eleverna. Elever som inte hade någon vuxen att äta frukost med hemma tyckte att det var ett bra alternativ att äta tillsammans med andra i skolan. När frukosten infördes på skolan märkte de flesta som var i kontakt med eleverna att många mådde bättre. Förändringarna var svåra att mäta, men lärarna upplevde barnen och ungdomarna som lugnare, speciellt under timmarna före lunch. Skolan resonerade som så att de inte bara ville vara ett lärosäte utan ta ett helhetsansvar för eleverna. Frukosten skulle vara en del i ett större sammanhang. Hjulstaskolan blev 1996 korad till bästa skolan bland 146 skolor av skolförvaltningen. Ingen annan skola hade lika nöjda elever.”
http://hjulstagrundskola.stockholm.se/

Västerholms friskola, Skärholmen

Från webbsidan: http://www.friskola.com/home ”För att ytterligare öka trivseln i skolan så bjuder vi alla barn och medarbetare på en enkel frukost varje skoldag.” Här pågår även projekt med pensionärer som skollunchgäster med barnen (ABC 9/9, 09.10, ca 1.30 in i sändningen) http://www.svtplay.se/video/1448425/9-9-09-10

Los skola, Ljusdals kommun

Erfarenheterna från de första månadernas frukostsatsning visar på en lugnare miljö i skolan. Än så länge bygger erfarenheterna på subjektivt tyckande, men då lärarstudenten Mattias Sand kommer med sin slutuppsats om just frukostprojektet ska det finnas ett betydligt bättre underlag för att diskutera en fortsättning. http://helahalsingland.se/ljusdal/1.5361498-frukost-ger-en-lugnare-miljo

Allaktivitetshuset, Lindängeskolan

Syftet med Allaktivitetshuset är att erbjuda givande och kostnadsfria aktiviteter till de boende i området. Utbudet är varierat och baseras helt och hållet på de boendes önskemål och efterfrågan. Dessutom serverar frivilliga från Röda Korsets Ungdomsförbund gratis frukost till alla skolelever varje tisdag, onsdag och torsdag. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Stadsomraden/Soder/Motesplatser/Allaktivitetshusen/Lindangen.html

Examensarbete – Frukost i skolan
Studentuppsats som utvärderat en frukostsatsning i en gymnasieskola i Göteborg [3]

Examensarbete – Gymnasieflickors frukostvanor

De elever som uppgav sig aldrig äta frukost upplevde totalt sett flest symptom procentuellt. Resultatet ger eni ndikation på att frukosten har betydelse för utvecklingen av de symptom som kan påverka skolarbetet negativt. Genom att äta frukost förebyggs dessa symptom vilket gynnar inlärnings- och koncentrationsförmågan.[4]

---

[1] Johan Larsson, 2005. Är frukostvanor kopplat till idrottsvanor? Malmö högskola, Lärarutbildningen

[2] Heyman, E. (1998). Maten före matten. ICA- kuriren nr. 36.

[3] Leyton och Petersson (2009) Frukost i skolan. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26257/1/gupea_2077_26257_1.pdf

[4] Marie Eriksson(2010) Gymnasieflickors frukostvanor, Linnéuniversitetet, Lärarprogrammet http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:392756/FULLTEXT01.pdf

Efterlysning!

Vi har fått en förfrågan från en utredare på Riksdagen som söker efter skolor som infört skolfrukost för eleverna på skolan. Känner ni till en sådan skola eller har ni själva börjat med skolfrukost?

Vi är särskilt intresserade av exempel där man har utvärderat satsningen. Äter fler elever frukost? Kan man se effekter på koncentrationsförmåga och/eller inlärning?

Tipsa oss direkt här på bloggen genom en kommentar eller mejla Anna-Karin!

Helst före tisdag den 17 september, men det går bra att skicka in även efter det. Vi kommer publicera exemplen här på bloggen.

 

Lärarens roll vid måltiden

Apropå förra blogginlägget tyckte vi att delen om pedagogiska måltider var extra spännande. Christine presenterade tre olika lärarroller där man interagerar olika mycket med barnen.

• Den sociala lärarrollen innebär att läraren pratar mycket med barnen om måltiden.
• Den utbildande lärarrollen pratade inte lika mycket med barnen utan visade mer hur en måltid går till.
• Den undvikande lärarrollen åt med sina kollegor och pratade inte alls med barnen.

Christine Persson Osowski presenterade också ACTS- teorin ( the Adult to Child-oriented Teacher role theory for School meals) och enligt den kan alla tre lärarroller ses som både vuxen- och barnrelaterade. När man fokuserar på barnet så anpassar man sin roll efter barnets vilja och perspektiv.

Det finns många olika aspekter när det kommer till pedagogiska måltider. Ett barnorienterat lärande ihop med den sociala eller den utbildande lärarrollen leder till att man kan använda måltiden som ett pedagogiskt redskap! 

Karin Hagberg och Manal Diraoui

Kostvetarstudenter ute på praktik

Fastvuxna tankar om skolmat

Rykande färsk forskning på skolmat menar att den negativa bilden av skolmat är en social konstruktion vi har skapat och håller fast vid. Alltså att det är mer ett ”accepterat sätt att tänka” snarare än verklighet. Man ser på skolmåltiden som en ”andra klassens måltid” på grund av minnen av att den serveras i bristfällig miljö, av otrevlig personal och avsaknaden av social samvaro vid måltiden. Allt detta, tillsammans med en begränsad budget, snäva ramar och höga krav gör arbetet i skolmåltidsverksamheten till en verklig utmaning. 

Den ideala skolmåltiden beskrevs som en måltid med mycket grönsaker, många rätter att välja på, mat lagad på skolan i en trevlig och lugn miljö. 

 

När man tänker på hur många skolmåltider som skulle klassas som ”ideala” i verkligheten är det väl ändå dags att ändra på den där sociala konstruktionen av dålig skolmat!?

Den här studien och mycket mer intressant kring finns att läsa i Christine Persson Osowskis avhandling som presenterades i fredags den 28 september. Andra spännande områden som tas upp är olika lärarroller vid en pedagogisk måltid och barns uppfattningar om mat och skolmåltider. Gå genast in på länken nedan och hämta hem avhandlingen. En bra svensk sammanfattning finns på sidan 60!

 

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:544062/FULLTEXT01