Kommentera förslag till uppdaterade kostråd

Våra kollegor på Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden och önskar nu synpunkter på förslagen. Huvudbudskapen i de nya råden är mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket, det vill säga inte mer än man behöver, och att röra på sig varje dag.

De uppdaterade råden utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den samlade aktuella forskningen inom mat och hälsa. Även miljöhänsyn vägs in på ett nytt sätt.

Läs mer på denna webblänk:
Öppen konsultation om uppdaterade svenska kostråd

Skicka in synpunkter och förslag senast den 31 januari 2015!

Ny unik kartläggning av skolmat i EU

För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder. 





Rapporten "Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland" hittar du här: 
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf  

Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:

Länder med obligatoriska (orange)
och frivilliga (blå) skolmatspolicys.
(bild från rapporten)

• Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
• Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
• 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
• De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
• Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
• Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
• Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan

I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år. 

Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) - EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.

Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa - både i teori och praktik. 

Bra mat i skolan uppdaterad

Eftersom nya näringsrekommendationer lanserades i oktober tidigare i år har avsnittet om näringsriktiga skolluncher uppdaterats. Vi har tidigare bloggat om de nya näringsrekommendationerna.

 Ändringarna i råden Bra mat i skolan omfattar:

• nya referensvärden för näringsinnehåll (sid 15), samt
• ny läshänvisning till näringsrekommendationerna (sid 37)

Referensvärdena har justerats med en höjning av vitamin D och en liten sänkning av energinivån för vissa åldersgrupper. Råden om livsmedelsval har inte ändrats, men för att nå upp till rekommenderad mängd D-vitamin är det nu ännu viktigare att servera fet fisk (t ex sill, makrill och lax) - gärna varannan vecka, och använda D-vitaminberikade matfetter och mjölksorter.
 
Den uppdaterade versionen av råden Bra mat i skolan känns igen då det står "November 2013" längst ned i högra hörnet. De finns att ladda ned på webbplatsen eller beställa tryckta från webbutiken (kommer nästa vecka).

Nya näringsrekommendationer

I onsdags lanserades de nya svenska och nordiska näringsrekommendationerna (NNR) i Stockholm. Vid seminariet presenterade forskare från Sverige och Finland det omfattande vetenskapliga arbete som ligger bakom. Våra nordiska näringsrekommendationer har funnits i drygt 30 år och är bland de mest frekvent uppdaterade i världen, denna version är den femte i ordningen. 

De Nordiska näringsrekommendationerna handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR. Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. Läs mer om arbetet med att ta fram rekommendationerna här http://www.nnr5.org (på engelska).

Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk.



Bild från NNR 2012 - generella förändringar för ett mer hälsosamt kostmönster.

De Nordiska näringsrekommendationerna också är de officiella svenska. De utgör det vetenskapliga underlaget för att bland annat utarbeta kostråd och planera näringsriktig mat för många. Förutom rekommenderade kostmönster ger näringsrekommendationerna även information om rekommenderat dagligt intag av en mängd olika näringsämnen för många olika åldersgrupper.

 

Några nyheter från tidigare version (NNR 2004)

• Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma.
• Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket. Fettsnål kost är inte rekommenderat. 
• Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. Rekommendationen för det totala fettintaget till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats, men fokuset på fettkvalitet kvarstår.
• Det rekommenderade intaget av vitamin D har höjts för barn över två år, vuxna och personer över 75 år. Även selenrekommendationen har höjts för vuxna.
• En rekommendation för saltintaget hos barn 2-10 år har införts på 3-4 g/dag. Populationsmålet för vuxna är 6 gram/dag.

 

Hur påverkar förändingarna de offentliga måltiderna?

 

Vissa näringsämnen kräver sedan tidigare noggrann planering för att få till rätt mängder av, exempelvis salt, fettkvalitet, järn och vitamin D. Eftersom vitamin D höjs ytterligare kommer det bli än viktigare att få in bra D-vitaminkällor på menyerna som t ex den feta fisken (sill, makrill, lax) samt att använda D-vitaminberikade matfetter och mjölk. De mer generösa fettrekommendationerna ger mer utrymme för fett, men då i form av omättat fett från vegetabila oljor och feta fiskar.

 

Vi gör nu en översyn och justering av våra råd utifrån de nya näringsrekommendationerna. Nya referensvärden för skolmåltiderna kommer publiceras i november.

 

På livsmedelsverkets webbplats hittar du en svensk sammanfattning av näringsrekommendationerna och inom kort även en webbsändning från presentationerna vid lanseringen i Stockholm den 16 oktober.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/

 

 

 

Efterlysning!

Vi har fått en förfrågan från en utredare på Riksdagen som söker efter skolor som infört skolfrukost för eleverna på skolan. Känner ni till en sådan skola eller har ni själva börjat med skolfrukost?

Vi är särskilt intresserade av exempel där man har utvärderat satsningen. Äter fler elever frukost? Kan man se effekter på koncentrationsförmåga och/eller inlärning?

Tipsa oss direkt här på bloggen genom en kommentar eller mejla Anna-Karin!

Helst före tisdag den 17 september, men det går bra att skicka in även efter det. Vi kommer publicera exemplen här på bloggen.

 

Höga förväntingar när kändiskocken gästade äldreboendet i SVTs program

"Man längt eftr å få si vad han hitt på för gott"

SVTs serie Sveriges bästa äldreboende var det i torsdags fokus på måltid, mat och näring. För dagen gästkockade Leif Mannerström, välkänd krögare, kock och författare, med stort engagemang för maten inom äldreomsorgen. Finporslinet togs fram. Förväntningarna var höga.

En kvinna sa med glittrande ögon:

- Man glöm´ att man e´ gamm´l när man ha´ så här trevlig´.

Maten, måltiden och näringen är viktigt på många sätt, i arbetet med våra äldre i omsorg. Mycket görs bra, men mycket finns kvar att göra.

Vill du ha ideér och exempel på hur man kan jobba med måltiden i äldreomsorgen finns många goda idéer på våra sidor. Där finns exempel på hur man kan skilja på vardag och fest samt mycket annat för att höja trivsel kring måltiden. Där finns även recept på hemmagjorda näringsdrycker, beskrivningar hur man kan jobba med nattfasta (som även det diskuterades i programmet)

Presentationsbilder Bra mat i skolan

Under våren 2013 har vi arrangerat heldagsutbildningarna "Skolmåltider i världsklass". Utbildningen vände sig till personer som planerar och tillagar skolmåltider. Innehållet bygger helt och hållet på de nya råden Bra mat i skolan.
Bilderna som visades på utbildningsdagen ligger dels som stora bilder och som åhörarkopior på vår webbplats. Använd gärna bilderna i egna bildspel så länge källan framgår och innehållet på bilden inte ändras!

Här hittar du bilderna:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/Skolmaltider-i-varldsklass/

Nya Bra mat i skolan!

Vi är så glada att äntligen få lansera våra nya råd om bra mat i skolan! Vi tycker att de nya råden är ett bättre verktyg för skolorna att leva upp till lagkravet att maten ska vara näringsriktig. Andra nyheter är att eleverna ska få tillräckligt med tid - ca 20 minuter åtminstone - och ro att äta samt större fokus på miljömässigt hållbara måltider.

 En bra måltid är mer än maten på tallriken, våra sex kvalitetsområden som vi byggt upp råden kring är: god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Allt i hopp om att ännu mer bra skolmat ska komma eleverna tillgodo!

Hoppas att ni gillar dom och får användning för dom!

Råden Bra mat i skolan på Livsmedelsverkets webbplats
Frågor och svar om råden Bra mat i skolan
Pressmeddelande

Gärna fet fisk i förskolan och skolan – men undvik strömming

Nästan all fisk är nyttig. De flesta av oss skulle må bra av att äta mer fisk. Men det finns fisksorter som kan innehålla förhöjda halter av till exempel miljögiftet dioxin. Det gäller några feta fiskar som fiskas längs framför allt Norrlandskusten och vid Vänern och Vättern.

Många vet att gravida bör undvika att äta sådan fisk. Färre känner till att rådet också gäller barn och unga kvinnor, eftersom giftet lagras i kroppen.

I Livsmedelsverkets råd skriver vi att det är bra om skolan och förskolan serverar fisk 1­–2 gånger i veckan och att det en av gångerna bör vara fet fisk som sill, lax och makrill. Råden uppdateras nu och där förtydligas att man bör undvika fiskar som kan innehålla förhöjda halter miljögifter. Strömming bör undvikas helt.

I dagarna drar Livsmedelsverket igång informationskampanjen "All strömming är inte nyttig" för att öka kunskapen om riskerna. Kampanjen riktar sig främst till unga kvinnor, barnfamiljer, yrkesfiskare och fritidsfiskare i de regioner där problemen är störst.

Planerar du måltider i förskolan och skolan? Läs mer om vilka fisksorter som barn och unga bör undvika på kampanjsajten www.nyttigfisk.se.

Samlade kompetensen rörande överens

Över 300 professionella inom näringslära tog nyfiket del av förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer som presenterades i Reykjavik i dag den 5 juni 2012.

Inför den fullsatta lokalen satt tio nordiska experter på rad och redogjorde för expertgruppernas arbete där man gått igenom den senaste litteraturen på sambanden mellan kost och hälsa.

Förslaget till nya referensvärden för näringsintag skiljer sig inte mycket från rekommendationerna från 2004. Några viktiga skillnader är ett minskat fokus på mängden kolhydrater och fett men en större tyngd på typen av fett och typen av kolhydrater samt höjda rekommenderade intag för bland annat vitamin D och selen. Möjliga konsekvenser av detta är att det vid måltidsplanering och näringsberäkningar i storkök blir än mer viktigt att titta på typen av fett snarare än totalmängden fett samt behov av justeringar i recept och menyer för att få upp nivåerna av vitamin D och selen (som är svårt att få till redan idag!).

Förutom referensvärden för en massa näringsämnen kommer de nya näringsrekommendationerna glädjande nog lägga ett stort fokus på mat och livsmedel.  Här var forskarna rörande överens om att en kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minskar risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång. Även mycket rött kött och chark kan vara negativt för hälsan.

Den vetenskapliga genomgången som presenterades idag har föregåtts av ett mycket omfattande och tidskrävande arbete. Det är värdefullt att processen varit så öppen och att allt kommer finnas tillgängligt via webben inom kort. Förslagen kommer gå ut på öppen konsultation i september-oktober, där den som vill får lämna synpunkter. Därefter kommer det slutgiltiga förslaget att godkännas av nordiska ministerrådet.

Läs mer här:

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Nya-nordiska-naringsrekommendationer-lyfter-fram-helheten-i-kosten/

http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nya-nordiska-naeringsrekommendationer-2013-fokus-paa-hela-kosten

Matnyttigt om de nordiska näringsrekommendationerna

Agneta Hörnell är professor vid institutionen för kostvetenskap i Umeå. På universitetets webbplats presenterar hon med norrländskt lugn syftet och arbetet med att ta fram den femte utgåvan av de nordiska näringsrekommendationerna, där hon deltar som en av många experter.

Livsmedelsverkets råd, till exempel Bra mat i skolan, bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Och de bygger i sin tur på de nordiska rekommendationerna. Experterna har arbetat med de nya nordiska näringsrekommendationerna sedan 2010. I år, 2012, ska projektet avslutas.

Måltider en del av kvaliteten i äldreomsorgen

Regeringen fortsätter att satsa på äldreomsorgen. Satsningen gäller främst läkemedelshantering och sammanhållen vård och omsorg. Men att mat och måltider är en viktig del för kvaliteten inom äldreomsorgen, är inte längre någon hemlighet.

Ersättningen till kommunerna är prestationsbaserad och delas ut efter uppvisat resultat. Indikatorer för området nutrition, mat och måltider hämtas från flera källor, till exempel kvalitetsregistret Senior Alert, öppna jämförelser och enkätfrågor i en brukarundersökning.

Kraven för att få del av pengarna höjs år från år. Inför 2013 måste man till exempel ha ett implementerat ledningssystem för kvalitetsarbete, där även nutrition ska ingå.

Det ska bli intressant att följa hur kommuner och utförare svarar upp mot kraven om bättre dokumentation och kvalitetsuppföljning då det gäller mat och måltider framöver.

Läs mer på regeringens webbplats.

Fleromättat fett är bra för hälsan

Vi får många kommentarer om att Livsmedelsverkets råd om lättmjölk och margarin i skolan innebär en hälsofara för barnen. Det finns också en föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte.

Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat. I praktiken kan det göras genom att välja lättmjölk, olja, mjuka margariner och fet fisk i stället för fet mjölk, smör, grädde och feta charkprodukter. Det är även vad till exempel WHO rekommenderar.

I dag får nästan alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett. Fleromättade fetter – omega-3 och omega-6 – är livsnödvändiga. De kan till skillnad från mättat fett inte tillverkas i kroppen, utan vi måste få dem via maten.

Bra källor är fet fisk och nyttiga oljor, till exempel rapsolja. De flesta margariner är idag baserade på rapsolja. Andra bra sätt att få i sig nyttig olja är till exempel att använda den i salladsdressingar och i matlagningen.

Utifrån den kunskap som finns idag vore det fel av oss att rekommendera mer mättat fett och mindre fleromättat fett till barn. Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas.

Mer information kring mättat och fleromättat fett finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Den nya skollagen väcker känslor

”Äntligen något att luta ryggen mot!” men ”Hur näringsriktig är maten som hamnar i soptunnan?” Känslorna är blandade när vi pratar om den nya skollagen som kräver näringsriktig skolmat. Förutom fördelar som trygghet, stöd och status ger nya skollagen farhågor som till exempel att näringsriktigheten tar över och konkurerar ut andra viktiga aspekter av skollunchen.

Vi träffade kostchefer och måltidspersonal i Skåne en eftermiddag i förra veckan för att prata skolmat och överöstes av ett stort engagemang och många kloka synpunkter. När de fick precisera farhågor och fördelar med den nya skollagen lyfte flera upp oron kring att den näringsriktiga skolmaten kanske inte äts av eleverna och vem som i så fall skulle ta ansvar för det. Det fanns också tankar kring lagens ”luddighet” och en oro för att den bara blir ett slag i luften om det inte preciseras hur den ska följas i praktiken och hur den ska följas upp.

Hur man ska näringsberäkna var ett annat orosmoment. Att göra det kräver tid, kompetens och resurser som inte alltid finns i organisationerna idag. Hämmar centralt beräknade matsedlar? Begränsar de kockarnas arbetsglädje? Ska allt pappersarbete ta värdefull tid från matlagningen? Men gruppen diskuterade också högljutt och samstämt de vinster och fördelar lagkravet för med sig. Bland annat att det nu blir möjligt att förtydliga och förbättra uppföljningen av kvaliteten på måltiderna.

Flera i Skåne-gänget var överens om att den nya lagen kan få måltiderna att lyfta, få högre status, en tydligare plats i skolan och utökade resurser. Inte minst kan den ge möjlighet till högre kompetens i organisationen och stöd för ett professionellt arbete med kostfrågorna. Flera menade att den nya lagen är en värdefull signal till politiker och andra beslutsfattare och att den kan bidra till att höja medvetenheten och kunskapen om bra mat generellt i samhället.

Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke. Den nya lagen ger oss alla utmaningar på lite olika sätt, men vi tror att den kommer att gynna branschen, måltiderna och eleverna. Men ingen mat är näringsriktig innan den ligger i magen. Därför kan nog alla skriva under på att en bra måltid är mer än bara den näring maten innehåller.

Från råd till lag – nya krav på skolmaten

Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Enligt SNR ska skollunchen ge 25–35 procent av den energi en elev behöver under en dag och nästan 30 olika näringsämnen. Det kan låta mycket och kanske svårt, men för många skolor runt om i landet är det ingen stor utmaning. De serverar redan idag goda och näringsriktiga måltider. Alla landets elever borde ha tillgång till sådana!

Den stora frågan för många skolor och kommuner är kanske snarare hur man ska mäta och visa att maten är näringsriktig. Att näringsberäkna är än så länge det bästa sättet att se till att måltiderna uppfyller kravet i lagen. Men de kräver tid och kompetens.

En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 procent av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de dataprogram som krävs.

Många hör av sig till oss och vill veta mer om hur man ska göra näringsberäkningar. Kanske behövs också bra alternativa system, så att alla skolor kan visa att de följer skollagen. I Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” kan man få stöd för hur man lagar näringsriktiga skolmåltider, men hur visar man att man följer råden?

Härom veckan fick vi i kompetenscentret ett uppdrag att tillsammans med Skolverket att ge information och stöd till landets skolor så att alla får kunskap och möjlighet att servera näringsriktig skolmat. Det ska bli roligt att sätta tänderna i det! Vi har också kontakt med Skolinspektionen som ska kontrollera att lagen följs.