Agneta Hörnell är professor vid institutionen för kostvetenskap i Umeå. På universitetets webbplats presenterar hon med norrländskt lugn syftet och arbetet med att ta fram den femte utgåvan av de nordiska näringsrekommendationerna, där hon deltar som en av många experter.
Livsmedelsverkets råd, till exempel Bra mat i skolan, bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Och de bygger i sin tur på de nordiska rekommendationerna. Experterna har arbetat med de nya nordiska näringsrekommendationerna sedan 2010. I år, 2012, ska projektet avslutas.
Hejsan!
SvaraRaderaNi som står under livsmedelsverket.
Kan ni snälla propagera för att ta bort E250 såkallad nitrat ur chark och kött produkter.
Jag förstår att det behövs. Men jag dör hellre snabbt av botulism än att får olika sorters cancer i mage och bukspottskörtel.
Kom igen ni kan få detta att bli bra. Så börja jobba.
Hej Anonym!
RaderaDu har en fråga om nitrat i kött- och charkprodukter. Tyvärr kan inte vi som jobbar med kompetenscentret svara på din fråga, men jag rekommenderar dig att vända dig till Livsmedelsverkets upplysningstjänst. På den här webbsidan hittar du kontaktuppgifter: http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/
Hälsningar
/Sara
Agnetas presentation går inte att starta, tyvärr!
SvaraRaderaHej Linnéa!
SvaraRaderaVad konstigt att du inte kan starta presentationen. Jag ska höra om om det är någon annan som har samma problem. På våra datorer funkar det som det ska.
Hälsningar/Sara
Hej, filmen funkar inte för mig heller, ljudet är fint, men bilden är mest gröna ränder som vandrar över rutan. //Gisela
SvaraRaderaHej igen!
SvaraRaderaJag har kontakt med sidansvarig på Umeå universitet, som försöker ta reda på varför vissa av er inte kan se filmen. Hoppas kunna ge ett svar kring detta inom kort!
Hälsningar /Sara
En fundering jag får är ju, varför läggs det ner en massa resurser på att utforma rekommendationer för friska och viktstabila männniskor som dessutom är baserad enbart på forskning på friska människor? Det är väl den grupp människor som minst av allt behöver kostråd.
SvaraRaderaLivsmedelsverket arbetar bland annat för att förebygga framtida ohälsa som är kopplad till våra matvanor. Det gör vi till exempel genom att ge ut råd om bra mat i skolan. Näringsrekommendationer för den friska befolkningen är ett viktigt underlag för arbetet med denna typ av råd.
RaderaOm fler valde bra mat i rätt mängd redan som unga och friska så skulle färre drabbas av vällevnadssjukdomar. Genom att förebygga sjukdomar kan samhället spara både pengar och lidande.
Råd som handlar om hur man med rätt kost behandlar sjukdomar och ohälsa är i första hand Socialstyrelsens ansvar.
Den som har frågor kring Livsmedelsverkets uppdrag och kostråd kan vända sig till Livsmedelsverkets upplysningstjänst: http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/.”
/Anna-Karin
Hur definieras "friska människor" (ex. övervikt, fetma, blodtryck, blodfetter, blodsocker, blodvärde, psykisk ohälsa) när man väljer ut vilka studier som ska ingå bland dem som granskas inför arbetet med revidering av näringsrekommendationerna?
SvaraRaderaDenna och andra mer fördjupade frågor om arbetet med näringsrekommendationerna kan Livsmedelsverkets upplysningstjänst svara på:
Raderahttp://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/
/Anna-Karin
Hej!
SvaraRaderaNu har universitetet gjort om filmen. Hoppas att det ska fungera för alla att se den nu. Om inte, hör av er!
Hälsningar /Sara
Hur definieras "friska människor" (ex. övervikt, fetma, blodtryck, blodfetter, blodsocker, blodvärde, psykisk ohälsa) när man väljer ut vilka studier som ska ingå bland dem som granskas inför arbetet med revidering av näringsrekommendationerna? Agneta Hörnell beskriver i sin presentation ovan att man i sin granskning endast tar med studier som avser "den friska befolkningen". Vem räknas som "frisk" respektive "icke-frisk" i det här sammanhanget?Exempelvis är ju nästan hälften av den vuxna befolkningen i Sverige idag överviktig eller har fetma.
SvaraRaderaAnonym, en tysk nutritionist definierade en "frisk" människa som en som inte analyserats tillräckligt.
SvaraRaderaDet var en tillspetsning, men det var mot bakgrunden att alla analyser och fastställande av "riskfaktorer" genom statistisk jonglering har avkastat en helt ny patientsyn, där "riskfaktor" ofta förväxlas med sjukdomssymptom. Men vi skall ha klart för oss bakgrunden till Livsmedelsverkets nuvarande fokusering på "friska" personer.
De är rätt ny, dök upp för 4-5 år sedan. Anledningen var att en stor epidemiologisk undersökning i USA hade gett resultat som inte gick att förena med verkets kostråd. Då förklarade verket plötsligt att dess råd enbart gällde "friska" personer och redigerade grundligt om sin internetpresentation.
Men det skar sig lite, eftersom NNR, som man åberopar, till stor del, säkert ett hundratal sidor, även handlar om mat vid olika sjukdomar. Därför redigeras NNR nu om för att stämma med kostråden. Dessa skall ju vara baserade på NNR, och om NNR inte stämmer så får man naturligtvis göra om den. Den uppmärksamme frågar sig vad som egentligen är primärt.
Tack Piltson. Något svar på frågan om vad som betraktas som "friska människor" (se ovan) har ännu inte lämnats vare sig här på måltidsbloggen eller från dem inom Livsmedelsverket som sägs kunna svara på "förjupade frågor" enligt Anna-Karin Quetels svar ovan. Om det är så krångligt att förklara gränsen mellan vilka som i kostrådssammanhang betraktas som "friska" resp. "sjuka" kan man undra om det är så smart med delat ansvar. Vilka mer än diabetiker är det som Livsmedelsverket inte har ansvar för i dagsläget?
SvaraRaderaTack Måltidsbloggen för intressant bildspel av Agneta Hörnell om arbetet med revidering av näringsrekommendationerna för "den friska befolkningen". Två frågor:
SvaraRadera1. Riktar sig Livsmedelsverkets kostråd till "friska personer" eller möjligen till "friska, normalviktiga och normalt rörliga personer"?
2. Hur får jag som invånare enklast reda på vilka som mer precist ingår i målgruppen för Livsmedelsverkets kostråd?
Hej,
SvaraRaderaVåra kostråd bygger på de nordiska näringsrekommendationerna och riktas till friska som är normalt fysiskt aktiva. Med friska avses personer som inte har diagnostiserade sjukdomstillstånd som påverkar näringstillståndet eller kräver särskild kostbehandling. Däremot omfattas individer med riskfaktorer för sjukdomar såsom höga blodfetter och högt blodsocker, insulinresitens (ej diabetes).
Avgränsningen mellan vad som menas med ”frisk” och ”sjuk” är central i värderingarna av de vetenskapliga underlagen. I allmänhet beaktar man inte studier som enbart omfattar behandling av personer med diagnostiserade sjukdomar/tillstånd som diabetes, cancer, njursjukdom, hjärtinfarkt m.m., eller rena bantningsstudier. Däremot tar man med studier på personer med riskfaktorer för de vanligaste välfärdssjukdomarna, som t.ex. övervikt, höga blodfetter, högt blodsocker och insulinresitens (ej diabetes).
I prospektiva, framåtblickande studier ingår både ”friska” och ”sjuka” i studiepopulationen redan från start. Beroende på frågeställning tar man hänsyn till personernas hälso- och näringsstatus när man analyserar samband mellan matvanor, näringsintag och effekten på hälsan. I dessa studier kan sjukdom bli ett av ”utfallen” som sedan studeras utifrån tidigare riskfaktorer och livsstilsaspekter. När det gäller övervikt och fetma är frågeställningen matvanor och näringsintag som främjar viktstabilitet, både långsiktigt och efter aktiv viktminskning.
Näringsrekommendationerna avser alltså prevention (förebyggande insatser) och omfattar i princip alla, med undantag för dem som behandlas för en diagnostiserad sjukdom, har speciella näringsbehov, diagnostiserade näringsbrister och som inom ramen för behandlingen får speciella, individuella råd om kost m.m.
Det går att hitta mycket information om våra kostråd på www.livsmedelsverket.se Om du har frågor kring innehållet där kan du alltid kontakta oss på Livsmedelsverket på 018-17 55 00 eller använda formuläret på vår hemsida för att skicka in en fråga (finns under "kontakta oss").
/Anna-Karin