Matnyttigt om de nordiska näringsrekommendationerna

Agneta Hörnell är professor vid institutionen för kostvetenskap i Umeå. På universitetets webbplats presenterar hon med norrländskt lugn syftet och arbetet med att ta fram den femte utgåvan av de nordiska näringsrekommendationerna, där hon deltar som en av många experter.

Livsmedelsverkets råd, till exempel Bra mat i skolan, bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Och de bygger i sin tur på de nordiska rekommendationerna. Experterna har arbetat med de nya nordiska näringsrekommendationerna sedan 2010. I år, 2012, ska projektet avslutas.

Råd om Bra mat i äldreomsorgen tryckta

Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen handlar om äldre som får stöd med mat och måltider genom kommunen, antingen på äldreboende eller hemma. Här finns stöd för hur man kan förebygga undernäring och verka för god livskvalitet genom att anpassa måltiderna till den enskildes behov.

Nu finns råden i tryckt form och kan beställas i Livsmedelsverkets webbutik. De är uppdelade i fyra broschyrer, som riktar sig till olika yrkesgrupper. Använd dem gärna som kurs- och diskussionsunderlag för att hitta lösningar som fungerar i just er verksamhet.

På Livsmedelsverkets webbplats har Bra mat i äldreomsorgen funnits sedan i våras. Här finns också det vetenskapliga underlaget för råden.

Måltider en del av kvaliteten i äldreomsorgen

Regeringen fortsätter att satsa på äldreomsorgen. Satsningen gäller främst läkemedelshantering och sammanhållen vård och omsorg. Men att mat och måltider är en viktig del för kvaliteten inom äldreomsorgen, är inte längre någon hemlighet.

Ersättningen till kommunerna är prestationsbaserad och delas ut efter uppvisat resultat. Indikatorer för området nutrition, mat och måltider hämtas från flera källor, till exempel kvalitetsregistret Senior Alert, öppna jämförelser och enkätfrågor i en brukarundersökning.

Kraven för att få del av pengarna höjs år från år. Inför 2013 måste man till exempel ha ett implementerat ledningssystem för kvalitetsarbete, där även nutrition ska ingå.

Det ska bli intressant att följa hur kommuner och utförare svarar upp mot kraven om bättre dokumentation och kvalitetsuppföljning då det gäller mat och måltider framöver.

Läs mer på regeringens webbplats.

Koll på skolmåltiderna med SkolmatSverige

På SkolmatSverige har man bråda dagar att finslipa sitt webbverktyg som ska hjälpa skolor och kommuner att få en överblick av sin skolmåltidskvalitet. Mest i ropet är verktygets näringsbedömning som ger en fingervisning om hur väl matsedeln uppfyller skollagens krav på näringsriktig skolmat. Dokumentationen kan användas vid myndighetstillsyn eller när man själv gör egna uppföljningar.

Verktyget är unikt på många sätt, bland annat för att det bedömer näringsinnehållet på ett enkelt sätt, men också för att det bedömer måltiden som helhet. Måltidens miljöaspekter, pedagogik och organisation är exempel på andra delar som skolan kan välja att titta närmare på.

Igår eftermiddag träffade vi Karin Lilja och Emma Patterson från SkolmatSverige för att prata organisation och ledarskap i skolkök. Vad kännetecknar en bra köksverksamhet? Nöjda och mätta elever är förstås viktigast, men vad utmärker dem som lyckas? SkolmatSverige har fått hjälp från många olika håll för att ta fram relevanta frågor som ger svar på det. De hoppas också kunna forska om det.

När verktyget lanseras i mars 2012 ska alla skolor i landet kunna använda det helt gratis. Uppgifterna sparas i en databas så att skolorna kan följa upp sin verksamhet regelbundet. Genom databasen kan man också samla statistik över vad som serveras och hur måltiderna är organiserade på landets skolor. Ett gott exempel på hur man kan förena forskning och praktik. Eller varför inte nytta med nöje?!

Läs mer på www.skolmatsverige.se