tisdag 10 januari 2012

Koll på skolmåltiderna med SkolmatSverige

SkolmatSverige har man bråda dagar att finslipa sitt webbverktyg som ska hjälpa skolor och kommuner att få en överblick av sin skolmåltidskvalitet. Mest i ropet är verktygets näringsbedömning som ger en fingervisning om hur väl matsedeln uppfyller skollagens krav på näringsriktig skolmat. Dokumentationen kan användas vid myndighetstillsyn eller när man själv gör egna uppföljningar.
Verktyget är unikt på många sätt, bland annat för att det bedömer näringsinnehållet på ett enkelt sätt, men också för att det bedömer måltiden som helhet. Måltidens miljöaspekter, pedagogik och organisation är exempel på andra delar som skolan kan välja att titta närmare på.
Igår eftermiddag träffade vi Karin Lilja och Emma Patterson från SkolmatSverige för att prata organisation och ledarskap i skolkök. Vad kännetecknar en bra köksverksamhet? Nöjda och mätta elever är förstås viktigast, men vad utmärker dem som lyckas? SkolmatSverige har fått hjälp från många olika håll för att ta fram relevanta frågor som ger svar på det. De hoppas också kunna forska om det.
När verktyget lanseras i mars 2012 ska alla skolor i landet kunna använda det helt gratis. Uppgifterna sparas i en databas så att skolorna kan följa upp sin verksamhet regelbundet. Genom databasen kan man också samla statistik över vad som serveras och hur måltiderna är organiserade på landets skolor. Ett gott exempel på hur man kan förena forskning och praktik. Eller varför inte nytta med nöje?!

8 kommentarer:

  1. "Näringsriktig skolmat" låter lovande, eftersom skolmaten tidigare inte har varit det. Det är svårt att veta vad som avses med "näringsriktig", men vad det än må betyda kommer skolmaten inte att bli det förrän man frångår margarin och fettfattig mjölk.

    Kommer man nu att ta fasta på de aktioner från föräldrar runtom i landet, som uppmärksammat detta och tycks ha bättre insikt i frågan än Livsmedelsverket.

    SvaraRadera
  2. I ett inlägg här den 25 november påpekades här att idag får nästan alla barn i Sverige "för lite" fleromättat fett! Om denna tanke fortfarande är styrande för det nya "verktyget" kan vi ej hoppas på att skolmaten blir näringsriktig, hur begreppet än skall tolkas.

    Det stämmer att kroppen måste tillföras vissa "essentiella" fettsyror, som faktiskt är fleromättade. Men behovet är så lågt att det torde tillfredsställas hur man än bär sig åt. Allt slags fett är en blandning av fleromättat och mättat.

    Och för resten är det de mättade fettsyrorna vi, och framför allt barn, mest behöver. Alltså smör, helfet mjölk, etc.

    De fleromättade fettsyrornas skadlighet är mångfaldigt påvisad. Jag lade in en lista då i november, men eftersom den sjunkit undan upprepas den här:

    Fleromättat fett stimulerar befintliga tumörer och bidrar till att skapa nya. Se:
    http://www.second-opinions.co.uk/fats_and_cancer.html och 19 där citerade primärkällor

    Fleromättat fettundertrycker immunsystemet. Se:
    http://www.second-opinions.co.uk/immunity2.html och 6 där citerade primärkällor.

    Samband mellan fleromättat fett och bröstcancer hos kvinnor har påvisats. Se
    http://www.second-opinions.co.uk/cancer-breast2.html och 9 där citerade primärkällor.

    SvaraRadera
  3. När barn ej får tillräckligt med fett uppstår frågan om de kan lagra in den kalk de behöver för en växande benstomme. Kalk anländer med mejeriprodukter. Men om dessa är fettreducerade, kan då kalken komma till nytta?

    (kommentarerna blir mer läsvänliga och prydligare om ni upphäver rak högermarginal och använder lite större radavstånd)

    SvaraRadera
  4. Hej,
    Kostundersökningar visar att barn idag får i sig lagom mängd fett totalt, men fel typ av fett. Intaget av det fleromättade fettet från t ex rapsolja, fet fisk och nötter är för lågt och intaget av mättat fett från t ex grädde, glass, korv och ost är för högt. Den som vill läsa mer om den vetenskapliga bakgrunden till varför vi rekommenderar mer fleromättade fetter och mindre mättat fett kan gå in på följande länk:
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Om-fett-kostrad-och-Livsmedelsverkets-experter/Mattat-fett---vetenskapen-bakom/


    Oavsett fetthalt innehåller en deciliter mjölk knappt 120 milligram kalcium. Upptaget av kalcium i tarmen sker med hjälp av Vitamin D, ett vitamin som många svenska barn tyvärr får i sig för lite av idag. Lätt- mellan- och minimjölk är mycket bra källor till D-vitamin eftersom de berikas. De innehåller ca 0,4 mikrogram D-vitamin per deciliter jämfört med en deciliter standardmjölk (3% fett) som endast innehåller 0,02 mikrogram D-vitamin.


    Tack för tipset kring layouten på bloggen! Vi ska se om vi kan göra kommentarerna mer läsvänliga.

    SvaraRadera
  5. På vilka grunder kan man hävda att intag av fleromättat fett kan vara "för lågt", när sådana fettsyror är så skadliga enligt min redovisning härovan? Det verkar om om man hos er inte följer med vetenskapen i dessa frågor.

    Hur intaget av mättat fett kan vara "för högt" är också oklart, eftersom sådana fettsyror inte har några skadeverkningar över huvud taget och dietärt fett inte bidrar till kroppsfett utan samtidigt intag av kolhydrater, som ju utlöser det fettbildande hormonet insulin.

    Jag saknar alltså logik i ditt svar. Uppgifterna om kalkbehovet kan jag inte bedöma men ser kritiskt på dem med tanke på att Livsmedelsverket har fel på så många andra punkter.

    SvaraRadera
  6. Hur är det med omega-6-fetterna?
    Enligt Malmö kost cancerstudien så är de enda fetter som orsakar en ökad risk för bröstcancer just omega-6.
    Men den studien, som har Irene Mattisson som andreförfattare, visar helt klart att omega-6 i högre doser än 20 g/dag ökar riskaen för bröstcancer.
    Varför saknas den studien i det vetenskapliga materialet för NNR4 från 2005 när artikeln publicerades 2002?
    Även livsmedelsverket lyder under Grundlagen och första kapitlet 9 §:
    "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet."
    Livsmedelsverket tillhör förvaltningsmyndigheterna eftersom Livsmedelsverket utger SLVFS.
    Så då är det grundlagsbrott av Livsmedelsverket att utelämna en sådan viktig artikel som Wirfält, Mattisson m fl från 2002. Kunskap om artikeln borde Livsmedelsverket ha eftersom Irene Mattisson arbetar på Livsmedelsverket.
    Sedan kommer Livsmedelsverket och rekommenderar barn att äta mer omega-6-fetter. Vill Livsmedelsverket att skolbarn ska riskera bröstcancer tidigare i livet?

    SvaraRadera
  7. Anna-Karin, en annan liten undring är hur många liter mjölk måste en vuxen om 70 kg dricka för att få 100-200 µg vitamin D3?
    Jag får det till mellan 25 och 50 L mjölk per dag.
    Behovet av vitamin D3 är 4 000-8 000 IE eller 100-200µg.
    Sedan ska en nyföding om 2,8 kg ha 400 IE eller 10 µg vitamin D3 per dag enligt Livsmedelsverkets egna rekommendationer. Tar vi och dividerar 10 µg med 2,8 kg och multiplicerar med 70 kg så får vi helt plötsligt att 10 µg till barnet motsvarar 250 µg eller 10 000 IE till en 70 kg vuxen person.
    Varför ska då alla mellan 2 år och 60 år bara ha 7,5 µg eller 300 IE vitamin D3?
    Logiken igen, räkneförmågan hos Livsmedelsverket bör uppgraderas så att det täcker även mellanstadiets matematik.

    SvaraRadera
  8. Det är intressant att läsa SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till mat).
    Definitionen på "utrymmesmat" är alldeles underbar!

    "Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet. För Greta och Hans handlar det om 13–14 procent av energin, dvs. 1,2–1,6 MJ. Inom ramen för utrymmet är det mer söta än feta livsmedel eftersom energibalansen annars påverkas negativt. Konsumtionen av så kallad utrymmesmat är idag större och en minskning för att få plats med mer grönsaker och bröd är önskvärd."

    Denna definition innebär att allt som består av "bullar" (blandning av spannmålsmjöl, vatten och eventuella andra tillsatser) och/eller socker måste ingå i "utrymmet" om max 14 E%.
    Så all form av bröd (hårt bröd, fullkornsbröd, pasta, pizza och liknande "bullar") inklusive andra kolhydrater i form av socker får då uppgå till maximalt 14 E% eller för enkelhetens skull 100 g kolhydrater per dag.

    Så det blir ungefär 400 kcal i form av kolhydrater, 15 E% protein eller ungefär 100 g=400 kcal och resten blir då i form av animaliskt fett eller 200g=1 800 kcal=70 E%

    Grönsaker kan man äta fritt av, de innehåller bara mindre än 5 % kolhydrater, resten brukar vara vatten.

    Fem frukter om dagen är alldeles utmärkt om man använder körsbär som Livsmedelsverket verkar göra reklam för på vissa lastbilar.

    Så denna tolkning av Livsmedelsverkets kostråd är nog den som bäst stämmer överens med Grundlagens 1 kapitels 9 § krav på saklighet och opartiskhet och människans naturliga föda, Livsmedelsverkets definition av essentiella nutritionsämnen i form av animaliskt protein, fett, vitaminer och mineraler.
    Samtliga kolhydrater saknar essentialitet vilket Livsmedelsverket också helt korrekt vidhåller.

    Så ljuvligt att alla synes vara överens!

    SvaraRadera