onsdag 1 februari 2012

Samstämmig bild av måltiderna i offentlig sektor

”Satsa på kompetensutveckling!”. Det var en slutsats som deltagarna var överens om vid måndagens hearing kring fokusområdet ”offentlig mat” inom ramen för satsningen Sverige – det nya matlandet.
Kunskapen och kompetensen behöver förbättras på alla nivåer: Kökspersonalen behöver bland annat bättre stöd när det gäller näring och livsmedel. Pedagoger och vårdpersonal behöver veta hur de kan bidra till bra måltider. Politiker och chefer behöver få upp ögonen för att måltiderna kan påverka resultaten i hela verksamheten, till exempel genom minskad vårdtyngd och bättre skolresultat.
Landsbygdsdepartementet var värd för mötet. Förutom vi själva deltog myndigheter som Skolverket och Folkhälsoinstitutet vid hearingen, intresseorganisationer som Skolmatens vänner och utbildningsanordnare som Hushållningssällskapet och Centrum för måltiden i Vara. Och – inte minst – personer som jobbar med måltidsfrågor i kommuner och landsting.
På hearingen presenterade Eva Sundberg vårt arbete med kompetenscentret. Och vi fick också med oss mycket värdefull input till det fortsatta arbetet. Vi kände verkligen att vi fick bekräftelse på att vi är på rätt väg!

5 kommentarer:

  1. Hejsan. Livsmedelsverket. Ni får lite kommentarer är det som så att svenska folket inte har något förtroende för er längre?

    SvaraRadera
  2. Det är uppmuntrande att se att Folkhälsoinstitutet deltar.

    Vi ser fram emot den dag då detta organ övertar rollen att utge rekommendationer rörande hälsosam mat. Det är en mera lämplig instans för denna uppgift, eftersom man då slipper knytningen till jordbruksnäringen och de lojalitetskonflikter som denna ger upphov till.

    SvaraRadera
  3. På Livsmedelsverkets webbplats läste jag om fibrer:

    "En lagom mängd för vuxna är cirka 25-35 gram fibrer varje dag.”

    Kan ni tala om hur man kommit fram till en såpass exakt beräkning? Varför just 25-35 gram?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Piltson!

      Frågor kring Livsmedelsverkets kostråd generellt och vad de bygger på hänvisar vi till Livsmedelsverkets upplysningstjänst: http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/. De kan hjälpa dig med den här frågan.

      Hälsningar /Sara

      Radera
  4. Intressant att Livsmedelsverket anger att det är en samstämmig bild av måltiderna i offentlig sektor.

    En bild kan manipuleras, vi känner alla till Photoshop och Livsmedelsverkets kostråd.

    Det vore bättre om det var en samstämmig kunskap baserad på forskning med grundlagens saklighets- och opartiskhetsrekvisit uppfyllda.

    Jag tackar varmt för Livsmedelsverkets SNÖ.

    Där står det att utrymmesmaten består av kolhydrater ("bullar" och "socker", mer söta än feta produkter) och att utrymmesmaten får uppgå till maximalt 14 E%.

    Att Livsmedelsverket sedan råkar räkna litet fel genom att ange 1,2-1,6 MJ (300-400 kcal) som utgörande 14 E% av 2 500 kcal respektive 3 200 kcal, det är ungefär 12 E%. Alternativt 300 kcal utgörande 14 E% blir 2 143 kcal och 400 kcal utgörande 14 E% blir 2 857 kcal.

    Låt oss därför strunta i dessa små differenser och i stället acceptera 100 g kolhydrater som en normal maximal övre kolhydratgräns. Det är lättare att räkna i gram än att räkna i E%.

    Sedan kan man begränsa mängden kolhydrater mycket mer vid sjukdomar där patienten inte tål kolhydrater som diabetes, men det problemet får Socialstyrelsen ta hand om eftersom Livsmedelsverket bara vill handha rekommendationer till friska.

    Så då blir det enkelt: Livsmedelsverket rekommenderar att man äter omkring 100 g protein, i första hand animaliskt protein, högst 100 g kolhydrater med minimerad mängd fruktos samt 200-250 g animaliskt fett per dag.

    Det blir perfekt, med riktig mat med kött, fisk, ägg samt en god sås som bearnaise- eller hollandaisesås eller en god gräddsås gjord på vispgrädde, litet vin, lök och andra smaksättare till såsen. Sedan äter man en god grönsallad med valfria ingredienser. Till det kan man sedan äta en mindre mängd pasta, ris eller potatis och andra rotsaker, gärna smörstekta och välkryddade med tillräckligt med salt.

    Det blir bara god naturlig mat lagad på riktiga råvaror.

    Det blir inga voluminösa kolhydrat- och vattenrika jätteportioner för att få tillräckligt med essentiella näringsämnen.

    Till efterrätt kan man äta frukt med vispgrädde eller en fruktpaj med äkta vaniljsås (3 ägg vispas vitt och pösigt med 1 dL strösocker och 1 msk stärkelse, koka upp 1 L vispgrädde och häll sedan i äggsmeten, ge ett snabbt uppkok och kyl, tillsätt vanilj http://kostkunskap.blogg.se/2012/january/bjorns-vaniljsas.html )

    Men begränsa mängden kolhydrater till max 100 g, så det blir mer vaniljsås än pasta och paj.

    Så ät god mat som man blir mätt av så slipper man alla dessa helt onödiga mellanmål. Uppstår trots detta hunger mellan huvudmålen så finns vanligtvis ett kylskåp i närheten. Vittja det på ost, skinka, leverpastej korv eller annat gott utan kolhydrater. Kokt ägg med äkta majonnäs är också gott.

    Så njut av god mat!

    SvaraRadera