Över 300 professionella inom näringslära tog nyfiket del av förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer som presenterades i Reykjavik i dag den 5 juni 2012.
Inför den fullsatta lokalen satt tio nordiska experter på rad och redogjorde för expertgruppernas arbete där man gått igenom den senaste litteraturen på sambanden mellan kost och hälsa.
Förslaget till nya referensvärden för näringsintag skiljer sig inte mycket från rekommendationerna från 2004. Några viktiga skillnader är ett minskat fokus på mängden kolhydrater och fett men en större tyngd på typen av fett och typen av kolhydrater samt höjda rekommenderade intag för bland annat vitamin D och selen. Möjliga konsekvenser av detta är att det vid måltidsplanering och näringsberäkningar i storkök blir än mer viktigt att titta på typen av fett snarare än totalmängden fett samt behov av justeringar i recept och menyer för att få upp nivåerna av vitamin D och selen (som är svårt att få till redan idag!).
Förutom referensvärden för en massa näringsämnen kommer de nya näringsrekommendationerna glädjande nog lägga ett stort fokus på mat och livsmedel. Här var forskarna rörande överens om att en kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minskar risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång. Även mycket rött kött och chark kan vara negativt för hälsan.
Den vetenskapliga genomgången som presenterades idag har föregåtts av ett mycket omfattande och tidskrävande arbete. Det är värdefullt att processen varit så öppen och att allt kommer finnas tillgängligt via webben inom kort. Förslagen kommer gå ut på öppen konsultation i september-oktober, där den som vill får lämna synpunkter. Därefter kommer det slutgiltiga förslaget att godkännas av nordiska ministerrådet.
Läs mer här:
"...hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång."
SvaraRaderaVilka sjukdomar? På vilket sätt? Var finns belägg för detta?
Vi kan snart ta del av hela den systematiska litteraturgenomgången och det vetenskapliga underlaget för de nya rekommendationerna när de publiceras via webbplatsen www.NNR5.org
RaderaSom vanligt finns mycket information om mat och hälsa på vår webbplats www.slv.se
Ett högt intag av mättat (hårt) fett och ett lågt intag av fleromättat (mjukt) fett kan orsaka dåliga blodfetter som är en av flera faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Fördjupad information om fett och hur olika fetter påverkar vår hälsa finns på denna sida:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/
Anna-Karin
Härligt, nu har vi en solid grund att stå på inför kommunikationen om bra mavanor. Med resultat från den senaste samlade forskningen blir man stärkt att arbeta vidare.
SvaraRaderaSlutsats
SvaraRaderaMen det här är samma kost som SBU sågade jämns med fotknölarna redan 2010. Här har mer än 100 experter suttit i två år och de har inte ens brytt sig om att SBU redan hade gjort större delen av experternas arbete.
Sedan har man hittills publicerat två av tre kapitel (kapitel 2 saknas fortfarande). Vidare finns det inte en enda vetenskaplig referens till något enda av kapitlen.
Med andra ord NNR 2012 har inte klarat av sitt uppdrag!
NNR 2012 ska klara av att sammanställa remissvaren som kommer in efter att de varit ute på hearings under september och oktober så att kostråden kan publiceras under hösten 2012.
Det finns bara ett sätt för NNR 2012 att klara publiceringdatum;
• Man bryr sig inte om resultaten från vare sig forskning, hearings eller remissvar.
• Man bryr sig inte om resultaten från vare sig forskning, hearings eller remissvar.
• Man bryr sig inte om resultaten från vare sig forskning, hearings eller remissvar.
Björn Hammarskjöld, vi kan inte vänta oss att Socialstyrelsen och Jordbruksdepartementet skall ha samma idéer i dessa ärenden. De betjänar ju olika intressen.
SvaraRaderaOch vetenskapliga referenser är här ointressanta. Vi läste faktiskt en del av den tidigare NNR. Redan i anslaget var det tydligt att de först hade tänkt ut vad de ville meddela och sedan sökt referenser som stämde med detta. Den stora tidsåtgången kan bero på att det är varit svårt att hitta sådana referenser.
Hoppas att du har tålamod nog att ta del av hela underlaget när det läggs ut på remiss i höst och då ger dina synpunkter till de som ansvarar för arbetet.
SvaraRaderaAnna-Karin
Hej Anna-Karin!
SvaraRaderaJag väntar gärna! Men problemet är att allt material skulle ha varit färdigt till Nordiska mötet i Reykjavik i början av juni. Det var då de skulle ha godkänts av mötet och skickats på remiss så att remisserna skulle kunna beaktas vid fastställandet och publiceringen av NNR2012 under hösten.
Chapter 1 och Chapter 3 finns men ej Chapter 2 eller de vetenskapliga referenserna. De redan publicerade kapitlen är bara grovt skissade men de riktiga råden i siffror saknas liksom referenserna. Det som tar tid är att kontrollera referenserna så att de stämmer med slutsatserna.
Hittills har NNR4 och Livsmedelsverket bara funnit 80 referenser om fett och där det var två som med välvilja kunde stödja Livsmedelsverkets råd om fett, övriga talade emot.
Likaså ger Livsmedelsverket två referenser om saltbegränsning,
1. EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26.
Här skriver man att det saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.
2. Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, et al; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc
Här visas att ju mindre salt man äter desto mer ökar CVD signifikant.
Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets råd om minskning av salt i maten. Och Livsmedelsverket hävdar felaktigt motsatsen! Det står till och med i Livsmedelsverkets protokoll att referens 2 ovan stödjer Livsmedelsverkets saltåd.
All gammal hederlig fysiologisk forskning visar att man dör av att äta för litet salt medan det är ofarligt att äta mer än 10 g salt per dag.
Så det är bara att konstatera att NNR2012 inte har klarat sitt uppdrag i tid. Alltså kan man inte publicera texterna utan att det har varit ett transparent förfarande enligt Nordiska ministerrådets beslut:"Established criteria for evaluating the methodological quality of the included studies and the overall strength of the scientific evidence will be used and the work process will include several stakeholders in a transparent process."
Sedan är det intressant att länken till Nordiska ministerrådet på http://www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/General-information/ ger följande svar:"Siden blev ikke fundet
Vi beklager, men siden eksisterer ikke…"
Nästa fråga blir då: Existerar NNR5 (eller omdöpt till NNR2012)?
Jag blir litet fundersam.
Materialet publiceras i höst. Då kan du ge dina synpunkter utifrån den omfattande systematiska genomgång som gjorts. I de bedömningar som görs i NNR vägs naturligtvis både ny och äldre kunskap in.
SvaraRaderaDet finns ett starkt vetenskapligt stöd för rådet att begränsa salt (natrium) intaget. Fördjupad information om salt, blodtryck och hjärt-kärlsjukdom finns på följande sidor:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-blodtryck/
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-hjart--och-karlsjukdom/
Anna-Karin
Tjänare, Anna-Karin!
SvaraRaderaDet "starka vetenskapliga stödet" är baserat på korttidsstudier, några dagar till några veckor. Och man "glömmer nästan alltid att mäta ADH, renin, aldosteron och (det enklaste!) hjärtfrekvensen före och under experimentet. Bara genom att mäta hjärtfrekvensen finner man att hjärtbelastningen ökar vid saltrestriktion (HF*BT)
De två referenser som Livsmedelsverket själva anger (EFSA och Stolarz-Skrzypek) visar att det saknas data för att begränsa mängden salt uppåt och att ett lågt intag av salt ger ÖKAD frekvens av hjärt- och kärlsjukdom.
Läs mer av Einstein och Popper. De hävdar att om en hypotes motsägs av en enda studie så måste hypotesen förkastas. Här motsägs hypotesen att minskad saltmängd i maten ger mindre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.
Sedan har Läkartidningen i nr 17-18 2012 visat att 30 % av alla medicinpatienter på SUS har SIADH (Syndome of Inappropriate ADH synthesis). SIADH behandlas med Samsca, en ADH-blockerare till en kostnad av 10 000 till 60 000 SEK per patient. Ändå återfår bara 60 % av patienterna en normal natruimnivå om 137-145 mmol/L inom 30 dagar. Än värre är att 19 % av SIADH-patienterna dör på sjukhus trots extremt dyr tablettbehandling.
Så sex procent av inneliggande medicinpatienter dör på grund av saltbrist!
Det som är så enkelt att förebygga: Ät mera salt!
Så genom att rekommendera dessa stackars dödsdömda patienter att äta minst en matsked salt (15 g) per dag så kan det ge dem livet åter! På bara mindre än ett par dagar.
Basal fysiologi kan du inte förneka. Blodet filtreras i glomeruli (kärlnystanen) i njurarna. Du kan filtrera bort 0,7-1,4 gram salt per minut. Det blir 1-2 kilogram salt per dag!
Sedan tas natrium upp i tubuli till normalt ungefär 99 %. Så om man äter 15 g salt om dagen så kissar du ut 10 gram, svettas ut 5 gram salt per dag. Du kan äta mer än 100 g salt per dag utan att blodtrycket kan öka eftersom saltnivån i blodet är konstant mellan 137 och 145 mmol/L. Alla saltmolekyler för mycket kissar du ut omedelbart eftersom återresorptionen av salt styrs av renin och aldosteron och tillräckligt med ATP. Återresorptionen av vatten styrs av ADH.
Sedan anser jag att det är förskräckligt att NNR2012 inte har klarat sitt uppdrag, att publicera Chapter 2 och referenslistan så att jag och alla andra intresserade kan kontrollera att NNR2012 kan tolka referenserna korrekt. Ni har ju inte gjort det med vare sig EFSA eller Stolarz-Skrzypek. Så jag förväntar mig ännu fler feltolkningar, se bara på de famösa 80 artiklarna Livsmedelsverket publicerade om fett. Nästan inte ett enda rätt.
Tack för dina synpunkter, Björn. Du och andra bloggläsare kan hitta information om hur salt, fett och andra ämnen påverkar kroppen på Livsmedelsverkets webbplats. Informationen bygger på den samlade vetenskapen inom nutritionsområdet och uppdateras vid behov av ny kunskap som kommit fram i arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna.
RaderaAnna-Karin