Enkätundersökning visar lågt intresse för offentliga måltider bland studenter

När jag började min praktik här på Livsmedelsverket deltog jag i en workshop om kompetensförsörjning i de offentliga köken. Framtidstron och engagemanget var stort och där satt jag uppslukad av alla goda ideer.
 
Som ensam student i sällskapet funderade jag hur intressant mina likar tycker det är med den offentliga måltidsverksamheten. Hur mycket vet man och hur intressant är det för en 16-åring som läser på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet eller för en 25-åring på Kostvetarprogrammet?

Efter work shopen bollade jag ideér med Eva Sundberg, min handledare och kom fram till att det vore klokt att skicka ut en enkät och undersöka intresset.

Enkäten skickades ut till både koststuderande på universitetsnivå i Uppsala, Umeå och Göteborg och elever på Restaurang- och livsmedels-
programmet på 13 olika gymnasium i 13 län. 

Sammanfattning av enkätundersökningen:

- 15 procent av 180 gymnasieelever kan tänka sig att jobba som kock på förskola, skola, äldreboende eller sjukhus. 
 
- Den vanligaste kombinationen av svarsalternativ var ”att jobba som kock på privat restaurang” och ”att inte jobba som kock överhuvudtaget”. (De andra svarsalternativen var att jobba som kock på skola, förskola, äldreboende och sjukhus.)

-Generellt är kunskapen kring offentliga måltider väldigt låg

 -46 procent av 85 koststuderande på universitetsnivå pluggar vidare med den offentliga måltidsverksamheten som orsak

-65 procent av dessa anser att den offentliga sektorn är mycket intressant

-47 procent har någon form av tidigare arbetslivserfarenhet från restaurang – och storköksbranschen

Utifrån dessa siffror är min slutsats att intresset måste öka, framförallt hos eleverna som läser till kockar, de är framtiden! 

Elin Karlsson, Student

Måltidsprat på äldreomsorgsdagar

Många som arbetar i äldreomsorgen pratar gärna om mat och måltider. Tankarna är många och alla har erfarenheter som de gärna delar med sig av, båda bra och mindre bra. Detta har vi möjlighet att få ta del av direkt från de som arbetar i verksamheterna under äldreomsorgsdagarna på Stockholmsmässan. Drygt 900 är på plats. Biståndshandläggare, enhetschefer, omsorgspersonal samt en och annan vårdlärare stannar upp i vår monter och ger oss bilder ur sin verklighet.

Stolta kommuner berättar om nya projekt med att laga mat hemma hos de äldre i hemtjänsten. Andra ger exempel på att matlagning på avdelningen gett godare mat, gladare äldre och mer pengar över. Några suckar över kök som dras med kompetensproblem och ointresse. Gemensamt för alla är att de är intresserade av vårt arbete och våra råd om Bra mat i äldreomsorgen som finns här.

Vi tar till oss så mycket vi bara kan och fyller på vår lista med goda exempel som vi kan sprida vidare.

Nu har vi vinden i ryggen!

 

 

 

 

Nu har vi det svart på vitt, förtroendet för de offentliga måltiderna ökar. Det visar en konsumentundersökning som gjorts för tredje året i rad. Mest ökar förtroendet för skolmaten.  

Att kvaliteten på måltiderna har höjts är det många av oss som märkt och nu får vi det bekräftat.
Arbetet fortsätter nu i den uppåtgående spiralen.

Läs vårt pressmeddelande här

Fördjupningskurs Bra mat i skolan

I december anordnar vi en fördjupad utbildningsdag kring råden Bra mat i skolan. Dagen är utformad för dig som kostchef, kostkonsulent eller konsult som informerar och utbildar på området skolmåltider. Kursledare är Annika Wesslén och Margareta Andersson samt externa föreläsare och personer från Livsmedelsverket. Innehållet kommer bland annat omfatta näringslära, näringsberäkningar, miljösmarta måltider, helhetssyn på måltidskvalitet och matglädje i köket.

Denna dag anordnas på grund av det stora intresse vi såg vid utbildningarna "Skolmåltider i världsklass" i våras. Det var flera deltagare som önskade en mer fördjupad utbildning och många har efterfrågat de bilder som användes vid utbildningen. Vi ser också ett stort värde i att vi är många som kan kommunicera och utbilda kring råden Bra mat i skolan.

Utbildningsdagen är kostnadsfri och äger rum den 11 december i Malmö och 12 december i Stockholm mellan kl. 10-16. Du får ett undervisningsmaterial som kan användas som underlag för egna presentationer och utbildningar inom området. Anmälan och mer information kommer att finnas inom kort på www.livsmedelsverket.se.

 

Schemalagd skollunch, sjukhusmat och måltidsprofil på Stora Måltidsdagen

Paul Svensson utsågs till Årets Måltidsprofil när Stora Måltidsdagen genomfördes igår. Juryns motivering löd:

”För att med engagemang, generositet och glädje delat med sig av sin stora kunskap och passion för gedigen matlagning”

Grattis Paul!

Ett annat uppskattat inslag på Stora Måltidsdagen var Marie Berlin, rektor på Ljungbyhedsskolan som berättade om sitt arbete för att integrera lunchen i skoldagen. Skolan har 400 elever som äter vid fyra sittningar. Klasserna har bestämda platser och schemalagda pedagoger äter tillsammans med eleverna.

Lunchen är en del av lektionen. Marie Berlin berättade om flera positiva resultat när måltiden behandlas som en del av lärandet, bland annat lugnare miljö och halverat matsvinn.

På sjukhusen i Västra Götaland serveras 4,2 miljoner portioner mat per år. Linda Martinsson är produktionschef sedan årsskiftet och berättade om det stora utvecklingsarbete som startats för att höja kvalitén på måltiderna. I det arbetet ingår många olika insatser med fokus på organisation, kompetensutveckling och kommunikation. En stor förändring är införande av en gemensam meny för alla kök i regionen. Det satsas också på kompetensutveckling i alla kök. För att alla ska vara informerade om vad som händer i de olika sjukhusköken och hur utvecklingsarbetet fortskrider skickar Linda ut ett nyhetsbrev. 

Foto: Jakob Fridholm

Nya näringsrekommendationer

I onsdags lanserades de nya svenska och nordiska näringsrekommendationerna (NNR) i Stockholm. Vid seminariet presenterade forskare från Sverige och Finland det omfattande vetenskapliga arbete som ligger bakom. Våra nordiska näringsrekommendationer har funnits i drygt 30 år och är bland de mest frekvent uppdaterade i världen, denna version är den femte i ordningen. 

De Nordiska näringsrekommendationerna handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR. Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. Läs mer om arbetet med att ta fram rekommendationerna här http://www.nnr5.org (på engelska).

Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk.



Bild från NNR 2012 - generella förändringar för ett mer hälsosamt kostmönster.

De Nordiska näringsrekommendationerna också är de officiella svenska. De utgör det vetenskapliga underlaget för att bland annat utarbeta kostråd och planera näringsriktig mat för många. Förutom rekommenderade kostmönster ger näringsrekommendationerna även information om rekommenderat dagligt intag av en mängd olika näringsämnen för många olika åldersgrupper.

 

Några nyheter från tidigare version (NNR 2004)

• Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma.
• Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket. Fettsnål kost är inte rekommenderat. 
• Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. Rekommendationen för det totala fettintaget till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats, men fokuset på fettkvalitet kvarstår.
• Det rekommenderade intaget av vitamin D har höjts för barn över två år, vuxna och personer över 75 år. Även selenrekommendationen har höjts för vuxna.
• En rekommendation för saltintaget hos barn 2-10 år har införts på 3-4 g/dag. Populationsmålet för vuxna är 6 gram/dag.

 

Hur påverkar förändingarna de offentliga måltiderna?

 

Vissa näringsämnen kräver sedan tidigare noggrann planering för att få till rätt mängder av, exempelvis salt, fettkvalitet, järn och vitamin D. Eftersom vitamin D höjs ytterligare kommer det bli än viktigare att få in bra D-vitaminkällor på menyerna som t ex den feta fisken (sill, makrill, lax) samt att använda D-vitaminberikade matfetter och mjölk. De mer generösa fettrekommendationerna ger mer utrymme för fett, men då i form av omättat fett från vegetabila oljor och feta fiskar.

 

Vi gör nu en översyn och justering av våra råd utifrån de nya näringsrekommendationerna. Nya referensvärden för skolmåltiderna kommer publiceras i november.

 

På livsmedelsverkets webbplats hittar du en svensk sammanfattning av näringsrekommendationerna och inom kort även en webbsändning från presentationerna vid lanseringen i Stockholm den 16 oktober.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/

 

 

 

Bra service kostar inget!

...de kloka orden kom från Emilia Åman (EU-projekt MEDEL) som var en av många inspirerande talare när SIK bjöd in till en dag om skolmåltiden med matgästen i fokus den 10 oktober 2013 i Göteborg.

 

Mia Prim, måltidsforskare vid SIK och projektledare för "Den svenska skolmaten - en gastronomisk måltidsupplevelse" berättade om deras observationer av skolmatsalar och intervjuer med elever. Den serverade maten var ofta bra men det fanns stor förbättringspotential i måltidsmiljön och de möten som måltiden erbjöd. En viktig aspekt var tiden - att se till att varje elev kan sitta i lugn och ro och äta upp sin mat. I vissa fall var eleverna tvugna att gå för nästa matlag var på ingång, andra gånger handlade det om gruppdynamik - någon i gruppen reste sig och gick och då följde flera med utan att ha ätit upp.

 

 Just nu gör Mia en nationell enkätundersökning för att ta reda på hur en riktigt bra skolmåltid ska vara. Enkäten vänder sig till elever i årskurs 3-9 samt skolrestaurangspersonal och pedagoger som arbetar i grundskolan. Du som är elev, måltidspersonal eller pedagog - gå in och svara på: http://projekt.sik.se/liss/skolmaltidsupplevelsen/

 

Jag och Lars Åke Bäckman från Skolverket berättade om hur måltiden är en del av utbildningen och hur den bidrar till skolans uppdrag. Måltiden är mer än det som ligger på tallriken och Lars Åke sammanfattade rektorns ansvarsområden kring måltiden:

• Ställ krav och följ upp
• Organisera/schemalägga
• Trivsam måltidsmiljö
• Vuxna och elever äter tillsammans
• Samverkan och kommunikation

Fridaskolans presentation

Programmet var späckat med intressanta föredragningar från forskning till praktik. Fridaskolan avslutade med en underbar presentation av deras måltidsarbete som hänger ihop med hela skolans värdegrund. Mycket kärlek, närvaro och go mat! Missa inte filmen de visade - energin och engagemanget är grymt smittsamt!

 

 

All dokumentation från seminariet kommer läggas ut på projektetshemsida inom kort:



http://projekt.sik.se/liss/skolmaltidsupplevelsen/

 

Tack SIK för en innehållsrik och engagerad dag!



Emilia Åman, EU-projekt MEDEL



 

Tyck till om maten!

...det uppmanar Måltidsservice i Halmstads kommun alla elever som äter i någon av kommunens 33 skolrestauranger. En gratis APP för mobiltelefoner, läsplattor och datorer är framtagen där alla skolelever kan tycka till om maten som just serverats till lunch. Premiären gick i tisdags, den 8 oktober.

Läs mer här:
http://www.halmstad.se/forskolaskola/nyhetsarkivfs/elevertyckertillomskolmatenviaapp.10346.html

Livsmedelsinspektörer på rätt kurs!

I dag startar den första av två kontrollutbildningar för storhushåll som vänder sig till kontrollpersonal som utför offentlig kontroll vid olika typer av storhushåll.
Det är vår kontrolledningsenhet på Livsmedelsverket som arrangerar utbildningen och vi i kompetenscentret finns med på ett hörn och bidrar med branschkunskap kring offentliga måltider.
Utbildningen grundar sig på den nyligen framtagna "Kontrollhandboken för storhushåll". Kontrollhandboken är skriven för kontrollpersonal som utför offentlig kontroll vid olika typer av storhushåll men är intressant läsning även för andra som på något sätt är ansvariga för eller verksamma i storhushåll. Gå gärna in och läs den här

Passar på att visa filmen om Edvin som lagar mat i sitt förskolekök även för landets livsmedelsinspektörer, se den här

 

Måltidsmässa i Uppsala

Kost & restaurang i Uppsala kommun anordnar varje år en Måltidsmässa som är ett tillfälle för de som arbetar i måltidsverksamheten att träffa kollegor, producenter, leverantörer och andra branschkunniga.

Under årets mässa, som hölls i veckan, erbjöds föreläsningar på teman service, miljöpåverkan och modern matlagning. Ett tjugotal utställare bjöd på smakprover, svarade på frågor och visade upp sina nyheter. Att det var trevligt och god stämning visar den här korta filmen från dagen

Barnallergiåret 2013-2014

För en dryg vecka sedan gick startskottet för den nationella satsningen Barnallergiåret på Tekniska muséet i Stockholm. Det är Astma och allergiförbundet som står bakom satsningen och planerar flertalet aktiviteter under det kommande året. Särskilt kommer man lyfta fram verktyget Allergironden för att få förskolor och skolor att arbeta mer medvetet och systematiskt med sin arbetsmiljö ur ett astma- och allergiperspektiv.

Läs mer på Astma- och allergiförbundets webbplats.

Nätverksträff; Mat, måltider och funktionsnedsättning

Förra året startade vi ett nätverk för att underlätta erfarenhetsutbyte mellan personer som arbetar övergripande med måltidsfrågor inom LSS-omsorgen. Vi började med en mejlgrupp  och bjöd in till vår första nätverksträff för exakt ett år sedan. Igår var det dags att träffas igen.

Utställning av OrdBild

Deltagaratalet var fyrdubblat sedan förra året och programmet digert.  Bland några av programpunkterna kan nämnas Helena Bergström Forskare från KI som visade lite förhands tendenser från sitt arbete med Hälsofrämjande gruppbostad som börjar närma sig resultat.  Eva Flygare Wallen även hon från KI berättade om sin forskning kring metabolt syndrom hos ungdomar i särskola. Där en specialtallrik med tallriksmodellen har använts.  Päivi Adolfsson från Uppsala Universitet delgav några observationer från sin forskning. Ann-Kristin Ölund Från Nka och Sunderby Sjukhus berättade om sina erfarenheter som läkare i Ät- och näringsteam.  Uppskattat var även Uppsalas dagliga verksamhet OrdBild, som ordnade en liten utställning för oss med allt sitt fina material. Under diskussionen på eftermiddagen framkom flera önskemål och tankar kring nätverkets fortsatta arbete, som vi kommer att arbeta vidare utifrån.

Halverat matsvinn på Sundsvalls sjukhus

På Sundvalls sjukhus mättes matsvinnet 2010 och resultatet blev en liten chock. Hela 49 ton mat slängdes per år till en kostnad av åtta miljoner kronor. Då började ett systematiskt arbete för att minska svinnet.

Engagemanget var stort bland personalen, många bidrog och nya samarbeten mellan olika delar av sjukhuset tog fart för att hitta nya lösningar utan att sänka kvaliteten på maten. Resultatet är imponerande. Efter två års arbete hade svinnet halverats, från 49 ton till 25.
Här går det att läsa mer och se en film om hur det gick till

Fira de äldres dag med en god måltid!

Idag är det FNs internationella äldredag. En dag full av aktiviteter för och om de äldre. Det är politikerutfrågningar, information om hälsa och brandsäkerhet och mycket annat.

Vår önskan är att alla äldre idag får fira med en god och trivsam måltid. Men inte bara idag, utan alla årets dagar, borde måltiden vara en höjdpunkt, eftersom bra mat är så viktigt för välbefinnandet och hälsan. Men tyvärr är inte det inte så för alla. Äldrematen är en omdiskuterad fråga i många kommuner och frågan kommer inte att minska i betydelse.

Antalet äldre i åldrarna över 65 har ökat de senaste åren, enligt SCBs befolkningsstatistik. Det gäller främst antalet i åldrarna 65–79 år. Mellan 2001 och 2011 har antalet ökat med nästan 200 000. De närmaste tio åren väntas en fortsatt ökning på närmare 300 000 personer i dessa åldrar.

Det är därför stora framtida utmaningar som väntar för vården och omsorgen av våra äldre. Äldreminister Maria Larsson sa i helgen att det behövs en äldrekommission med företrädare för olika delar av samhället. Glöm då inte maten och måltiderna, är vårt lilla medskick till ministern.