God jul!

Nu har vi varit i gång tre månader i vårt projekt – kära nån, vart tog den tiden vägen?! Vilka spännande månader det har varit. Så många människor vi har mött som engagerar sig i måltidsfrågorna runt om i landet!

De här tre månaderna har varit en period med väldigt skiftande arbetsuppgifter. En stor del av tiden har vi lagt på att träffa er som arbetar för eller i branschen.

Vissa dagar har våra pannor legat i djupa veck då vi gemensamt försökt att formulera och konkretisera vårt uppdrag. Det finns mycket att ta itu med och det gäller att prioritera rätt saker.

Nu sänker vi farten över helgerna och samlar nya krafter inför vårens arbete. Vi möts här på bloggen igen efter Trettonhelgen!

Vi önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Måltider som förenar

Mat kan bjuda på nya hisnande upplevelser, men har också en roll som kulturbärare och trygghet. Bekanta smaker kan väcka minnen och glädje och ha stor betydelse för både äldre och yngre matgäster.

När vi träffar Maria Masoomi en mörk eftermiddag i december förstår vi att måltider kan förflytta berg. Allt är möjligt om bara de som arbetar och serverar måltiden ser och förstår allt det den kan förmedla.

Maria är mycket engagerad i mångfaldsfrågor, utbildad kostekonom och dietist och kallar sig själv för matvisionär. Hon menar att det är viktigt att den etniska mångfalden inte bara blir något ”multi kulti” utan att vi kan inspireras och integrera olika influenser i måltiderna .

– Låt alla människor med utländsk bakgrund vara experter på vad deras kultur kan bidra med, säger hon bestämt. Och låt måltiden vara en mötesplats för både människor och kulturer. Andra länders mat behöver inte framställas som alltför exotiska och komplicerade, det kan ibland bara handla om att lägga till ett nytt spännande tillbehör till den vanliga köttgrytan.

Viktigt att lyssna på de äldre i måltidsplaneringen

För att matgästerna i äldreomsorgen ska känna måltidsglädje och må bra av maten är det viktigt att de kommer till tals när måltiderna ska planeras. Det betyder inte att man måste erbjuda en à la carte-meny. Men det behöver finnas någon form av kvalitetssäkring så att måltiderna motsvarar de äldres önskemål och behov.

Idag presenterar Socialstyrelsen två rapporter: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och Öppna jämförelser 2011 – Vård och omsorg om äldre (som ges ut tillsammans med SKL). De visar att 49 procent av matgästerna på äldreboenden är mycket nöjda med maten. Det är förstås för få. 18 procent är missnöjda. Det är alldeles för många.

Eldsjälar ute i kommuner och landsting kan inte dra hela lasset för att lyfta måltiderna. Det behövs också policys, ledningssystem och rutiner. Och utbildning. På sidan 61 och 65 i den här rapporten (underlag till råden Bra mat i äldreomsorgen) på Livsmedelsverkets webbplats kan man läsa om vikten av utbildning för personalen för att förbättra måltiderna i äldreomsorgen.

Även om Socialstyrelsens undersökning bara är en liten pusselbit kring hur det ser ut med måltiderna i äldreomsorgen, vore det spännande att titta närmare på de kommuner som fått högst betyg. Kanske kan man hos dem hitta ytterligare några nycklar som vi i kompetenscentret kan förmedla ut till alla som jobbar med att förbättra måltiderna.

Östgötarna är på G!

Vid två tillfällen under hösten har jag varit i Linköping och där träffat personer som engagerar sig kring utvecklingen av måltiderna i vård, skola och omsorg. För några veckor sedan var jag på Slottet och träffade där ett gäng, med Landshövding Elisabeth Nilsson i spetsen, som har en vision om att Östergötland ska bli kända för att ha ”världens friskaste barn”.

I detta arbete är självklart måltiderna inom förskola och skola centrala. De vill knyta ihop utvecklingsarbete kring måltiderna med forskning – spännande och viktigt och något som vi i kompetenscentret kommer att nyfiket följa. Förra fredagen var det dags igen och denna gång mötte jag en spännande grupp bestående av bland annat politiker, kostchefer och tjänstemän från bland annat Länsstyrelsen och SIK.

Under hösten har de deltagit i ett projekt på temat ”Offentlig upphandling av lokalproducerade livsmedel”. De har haft olika seminariedagar med olika inriktning exempelvis logistik. Jag fanns med på den avslutande seminariedagen för att informera om oss och väcka lite tankar kring hur viktigt det är hur måltidsverksamheten är organiserad i en kommun – är den organiserad på ett sätt som ger de bästa förutsättningarna för utveckling och helhetssyn?

Givande gruppdiskussioner på eftermiddagen – det känns verkligen som att de är på hugget i Östergötland!

Med goda exempel får man perspektiv på sin egen verksamhet

Tänk så skoj det är med goda exempel. Jag blir glad när jag ser hur mycket som görs runt om i landet för att förbättra måltiderna i sjukvården och äldreomsorgen! Även om jag förstår att det inte ser likadant ut överallt.

När man trampar runt i sin egen verksamhet kan det ju bli så att man tittar på förra fotavtrycket och blicken fastnar ganska långt ner.

Men att titta på andras exempel – även de som kan kännas långt borta just nu, för just min verksamhet – kan ge ett slags fågelperspektiv. Jag har haft förmånen att under flera månader få flaxa runt som en fågel och titta på goda exempel inom sjukhusmat och i äldreomsorg.

Igår publicerades den rapport som vi tagit fram tillsammans med Socialstyrelsen med exempel på goda måltidsupplevelser inom hälso- och sjukvård. Sjukhusen har själva fått peka på arbeten som de är stolta över. Där finns högt och lågt, stort och smått. Vi har inte gjort några utredningar på hur det egentligen ser ut, men hoppas att denna schematiska överblick kan vara en början att jobba vidare med.

Rapporten finns i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats. Så småningom kommer vi att titta närmare på en del av exemplen och lyfta vissa delar på Livsmedelsverkets webbplats.

Frukost hos Äldrecentrum

I går var jag och Inger hos Stiftelsen Stockholm läns Äldrecentrum. Stiftelsen anordnar, bland mycket annat, nätverksmöten för personer som arbetar med kost för äldre i Stockholms län.

Vi var inbjudna till ett frukostmöte på temat ”offentliga måltider”. Inger berättade om det arbete hon gjort tillsammans med Socialstyrelsen kring exempel på goda måltidsupplevelser inom hälso- och sjukvård och jag informerade om kompetenscentret.

Det blev livliga och givande diskussioner kring två frågeställningar:

·         Vilka är i dagsläget de största hindren för att få till bra måltider inom äldreomsorgen?

·         Vad kan vi med gemensamma krafter göra för att förbättra mat och måltider för de äldre?

Flera av de som var där beskrev svårigheterna med att göra upphandlingar av måltidstjänsterna i kommunen. Det finns exempel där vården upphandlas för sig och måltiderna för sig. Då kan det bli svårt att göra måltiderna till en självklar och integrerad del av vården.

Offentlig upphandling är en utmaning – både när det gäller livsmedel och måltidstjänster!

Kunskap är en av nycklarna till bättre måltider

För några veckor sedan besökte vi Skaraborg för att göra studiebesök i skol- och förskolekök och för att delta i seminariedagen Måltidens mervärden.

Samtidigt passade vi på att träffa de måltidsengagerade människorna som startat och driver Centrum för Måltiden i Vara och Skånes Livsmedelsakademi, för att diskutera gemensamma utmaningar och framtida samarbete. Hur vi tillsammans kan bidra till att höja kompetensen kring måltiderna i vård, skola och omsorg.

Vi var överens om att tänka helhet: att gå från att prata mat till att prata måltider och att jobba med att öka kunskapen hos fler grupper än kökspersonalen, t.ex. vård-, skol- och omsorgspersonal och hos dem som fattar beslut som påverkar måltiderna.

Det är positivt att det just nu tas så många initiativ för att förbättra kunskapen kring måltiderna. Om vi knyter ihop initiativen blir de ännu starkare.

Vi vill gärna träffa fler aktörer som arbetar med att höja kunskapsnivån i branschen – hör gärna av er!

Fleromättat fett är bra för hälsan

Vi får många kommentarer om att Livsmedelsverkets råd om lättmjölk och margarin i skolan innebär en hälsofara för barnen. Det finns också en föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte.

Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat. I praktiken kan det göras genom att välja lättmjölk, olja, mjuka margariner och fet fisk i stället för fet mjölk, smör, grädde och feta charkprodukter. Det är även vad till exempel WHO rekommenderar.

I dag får nästan alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett. Fleromättade fetter – omega-3 och omega-6 – är livsnödvändiga. De kan till skillnad från mättat fett inte tillverkas i kroppen, utan vi måste få dem via maten.

Bra källor är fet fisk och nyttiga oljor, till exempel rapsolja. De flesta margariner är idag baserade på rapsolja. Andra bra sätt att få i sig nyttig olja är till exempel att använda den i salladsdressingar och i matlagningen.

Utifrån den kunskap som finns idag vore det fel av oss att rekommendera mer mättat fett och mindre fleromättat fett till barn. Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas.

Mer information kring mättat och fleromättat fett finns på Livsmedelsverkets webbplats.

De brinner för bättre måltidskunskap i förskolan

Det finns många exempel på människor runt om i landet som engagerar sig för bra måltider. Kompetenscentret ska inte uppfinna hjulet på nytt utan ta vara på det utvecklingsarbete som redan görs.

I tisdags träffade vi Stina Algotson och Joppe Pihlgren från Allebarnsrätten, som engagerar sig för måltiden i förskolan. Med stödpengar från Allmänna arvsfonden driver de en kampanj för att öka kunskapen om måltidens roll hos förskollärare, kökspersonal och föräldrar.

Tillsammans med 11 pilotförskolor provar de olika sätt att öka barnens måltidsglädje, bland annat med inspiration från den franska sapere-metoden. De vill uppmuntra pedagoger och kockar att arbeta tillsammans för att förbättra måltiden och pedagogiken runt den.

Vi på Livsmedelsverket tycker att det ska bli spännande att fortsätta följa Allebarnsrättens arbete.

Den nya skollagen väcker känslor

”Äntligen något att luta ryggen mot!” men ”Hur näringsriktig är maten som hamnar i soptunnan?” Känslorna är blandade när vi pratar om den nya skollagen som kräver näringsriktig skolmat. Förutom fördelar som trygghet, stöd och status ger nya skollagen farhågor som till exempel att näringsriktigheten tar över och konkurerar ut andra viktiga aspekter av skollunchen.

Vi träffade kostchefer och måltidspersonal i Skåne en eftermiddag i förra veckan för att prata skolmat och överöstes av ett stort engagemang och många kloka synpunkter. När de fick precisera farhågor och fördelar med den nya skollagen lyfte flera upp oron kring att den näringsriktiga skolmaten kanske inte äts av eleverna och vem som i så fall skulle ta ansvar för det. Det fanns också tankar kring lagens ”luddighet” och en oro för att den bara blir ett slag i luften om det inte preciseras hur den ska följas i praktiken och hur den ska följas upp.

Hur man ska näringsberäkna var ett annat orosmoment. Att göra det kräver tid, kompetens och resurser som inte alltid finns i organisationerna idag. Hämmar centralt beräknade matsedlar? Begränsar de kockarnas arbetsglädje? Ska allt pappersarbete ta värdefull tid från matlagningen? Men gruppen diskuterade också högljutt och samstämt de vinster och fördelar lagkravet för med sig. Bland annat att det nu blir möjligt att förtydliga och förbättra uppföljningen av kvaliteten på måltiderna.

Flera i Skåne-gänget var överens om att den nya lagen kan få måltiderna att lyfta, få högre status, en tydligare plats i skolan och utökade resurser. Inte minst kan den ge möjlighet till högre kompetens i organisationen och stöd för ett professionellt arbete med kostfrågorna. Flera menade att den nya lagen är en värdefull signal till politiker och andra beslutsfattare och att den kan bidra till att höja medvetenheten och kunskapen om bra mat generellt i samhället.

Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke. Den nya lagen ger oss alla utmaningar på lite olika sätt, men vi tror att den kommer att gynna branschen, måltiderna och eleverna. Men ingen mat är näringsriktig innan den ligger i magen. Därför kan nog alla skriva under på att en bra måltid är mer än bara den näring maten innehåller.

Från råd till lag – nya krav på skolmaten

Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Enligt SNR ska skollunchen ge 25–35 procent av den energi en elev behöver under en dag och nästan 30 olika näringsämnen. Det kan låta mycket och kanske svårt, men för många skolor runt om i landet är det ingen stor utmaning. De serverar redan idag goda och näringsriktiga måltider. Alla landets elever borde ha tillgång till sådana!

Den stora frågan för många skolor och kommuner är kanske snarare hur man ska mäta och visa att maten är näringsriktig. Att näringsberäkna är än så länge det bästa sättet att se till att måltiderna uppfyller kravet i lagen. Men de kräver tid och kompetens.

En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 procent av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de dataprogram som krävs.

Många hör av sig till oss och vill veta mer om hur man ska göra näringsberäkningar. Kanske behövs också bra alternativa system, så att alla skolor kan visa att de följer skollagen. I Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” kan man få stöd för hur man lagar näringsriktiga skolmåltider, men hur visar man att man följer råden?

Härom veckan fick vi i kompetenscentret ett uppdrag att tillsammans med Skolverket att ge information och stöd till landets skolor så att alla får kunskap och möjlighet att servera näringsriktig skolmat. Det ska bli roligt att sätta tänderna i det! Vi har också kontakt med Skolinspektionen som ska kontrollera att lagen följs.

Matlandetambassadörer på besök!

I måndags hade vi besök här på Livsmedelsverket av Matlandetambassadörer och tjänstemän från Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket.

På förmiddagen informerade vi om vårt projekt och diskuterade hur vi kan kroka arm med dem i arbetet att utveckla måltiderna i vård, skola och omsorg i de olika landskapen. Det blev bra diskussioner och vi var överens om att vi i framtiden med stor sannolikhet kommer att ha glädje och nytta av varandra i vår gemensamma ambition att utveckla måltiderna.

Vi tog sedan med dem till Domarringens skola här i Uppsala och åt skollunch, en god lunch med flera alternativa rätter. Korv Stroganoff (gjord på kycklingkorv), blodpudding med rårörda lingon och keso och en av många uppskattad vegetarisk Stroganoff, till detta en jättefin salladsbuffé. Ett stort tack till Inger och hennes medarbetare i köket på Domarringens skola för god mat och trevligt bemötande.

Tjänstemännen på landsbygdsdepartementet tog till sig idén med att äta skollunch – kanske blir expertrådet för ”Sverige det nya matlandet” bjudna på skollunch nästa gång de är samlade?!

Efter lunch informerade vår generaldirektör Inger Andersson om Livsmedelsverkets arbete i stort och resten av dagen ägnades åt information och diskussion kring Livsmedelsverkets arbete med Regelförenkling, Livsmedelskontroll och Rådgivning för företag.

Läs mer om just ”din” matlandetambassadör på regeringens webbplats.

Dillkött åt alla!

Det är viktigt att vi som arbetar i med att utveckla kompetenscentret har kunskap om och nära kontakt med er som jobbar i ”verkligheten” ute i landet.

I förra veckan träffades ett gäng, i branschen insatta personer, i Skövde för att diskutera hur vi på bästa sätt når ut med budskap om vad som krävs för att få till bra måltider inom vård, skola och omsorg. Vi diskuterade också eventuella framtida nationella aktiviteter för att lyfta och hålla frågan högt på agendan.

 Lunch åt vi på en skola som denna dag serverade en fantastiskt god måltid. På menyn stod bland annat dillkött med potatis, morötter och broccoli. Som komplement till detta en fin salladsbuffé och hembakt bröd.
Det slog mig efteråt att förmodligen bor det många pensionärer runt omkring denna skola som hade uppskattat denna mat – som ett alternativ till matlåda!?

 Nog borde vi tänka mer över generationsgränser och förvaltningsgränser…?!

Lär känna oss som skriver Måltidsbloggen

Vi är fyra helt nya medarbetare som arbetar med kompetenscentret.

Eva Sundberg, som leder projektet, har lång erfarenhet som kostchef. Med stort engagemang har hon varit med och byggt upp fungerande kostorganisationer i flera kommuner i Skaraborg. Eva har fått flera utmärkelser för sitt arbete med de offentliga måltiderna.

Anna-Karin Quetel (f.d. Jälminger) är projektets nutritionist. Att stötta kommunerna i Stockholmsområdet för att förbättra skolmåltiderna har varit en av Anna-Karins viktigaste uppgifter innan hon kom till Livsmedelsverket. Det har hon gjort både på Centrum för folkhälsa i Stockholms läns landsting och på Karolinska institutet.

Inger Stevén är dietist och expert på mat i vård och omsorg. Hon har bland annat jobbat med kvalitetsarbete kring måltider i äldreomsorgen. Inger har också lång erfarenhet som konsultande dietist.

Sara Johansson bidrar med stöd för projektets kommunikation och har under många år arbetat med strategiska kommunikationsfrågor i myndighetsvärlden. Bland annat på Socialstyrelsen.

Kontaktuppgifter till oss i projektet hittar du på Livsmedelsverkets webbplats.

Nu drar vi igång kompetenscentret!

Alla matgäster i vård, skola och omsorg ska känna matglädje och må bra av maten. Det tycker vi i projektgruppen är en lagom utmanande vision nu när vi nu drar igång Livsmedelsverkets arbete med ett kompetenscentrum för måltider i offentlig sektor. Vi vet att ni är många som håller med om det!

Det är för er som på olika sätt sysslar med måltider i vården, skolan och omsorgen – för att ni ska kunna ge matgästerna de bästa måltiderna – som vi driver kompetenscentret. Vi vill att ni ska ha tillgång till den bästa kunskapen på området, få tips om aktuella aktiviteter och initiativ runt om i landet och stöd för hur ni kan utveckla och följa upp er verksamhet.

Om vi ska lyckas med det behöver vi på Livsmedelsverket kroka arm med alla er i branschen och förstå vad både ni och matgästerna behöver. Därför lägger vi just nu mycket tid på att lyssna på vilka önskemål som finns och att knyta kontakter. Här på bloggen kan du följa och kommentera vårt arbete. Vi hoppas att bloggen ska bli ett sätt att hålla igång dialogen.

Vilket stöd tycker du behövs för att alla ska få bra måltider? Skriv en kommentar till våra blogginlägg eller kontakta oss direkt.